Añez vill inte släppa makten

Efter att Evo Morales tvingades bort från presidentmakten i statskuppen den 10 november förra året utnämnde den konservativa och religiösa senatorn Jeanine Añez sig själv till interimspresident. Med bibeln i hand proklamerade Añez att hon skulle fylla presidentrollen till dess att nya val skulle hållas, som hon själv inte skulle delta i.

Sedan dess har Añez ändrat sig. Efter att ha använt sin tid som president till att förfölja tidigare regeringsmedlemmar och slå ner stenhårt på protesterna mot kuppen, med 36 döda till följd av polisens våld, meddelade Añez för två veckor sedan att hon ställer upp i presidentvalet den 3 maj.

Med sig som kandidat till vicepresident har hon hotellmagnaten Samuel Doria Medina, som tre gånger tidigare har förlorat i presidentval mot Evo Morales. Doria Medina var först – precis som många andra som annars stött Añez efter kuppen – kritisk till de facto-presidentens val att kandidera men ändrade sig snabbt när han erbjöds att vara med.

Högern är dock splittrad inför valet. Extremhögerns Fernando Camacho från Santa Cruz ställer upp, precis som Carlos Mesa som förlorade valet mot Evo Morales den 20 oktober förra året. Valet den 20 oktober blev startskottet för högern att iscensätta kuppen, där Camacho spelade en huvudroll fram till att general Williams Kaliman, utbildad i USA:s ökända School of the Americas (numera WHINSEC), den 10 november ”övertalade” Evo Morales att avgå som president.

Den bolivianska tidningen La Razon har sedan dess avslöjat att på mötet samma kväll, där det beslutades att Añez skulle förklara sig president, närvarade inte bara representanter för Camacho, Mesa och den katolska kyrkan, utan också för Brasiliens extremhögerpresident Bolsonaro och den Europeiska unionen.

Kandidat för det socialistiska MAS-partiet är Evo Morales tidigare finansminister Luis Arce. Han leder stort i opinionsmätningarna men är naturligtvis medveten om de usla förutsättningarna för ett rättvist val. I en intervju med den argentinska tidningen Pagina 12 påpekar Luis Arce att Añez själv har utsett den nya ordföranden för valtribunalen och flera av hans medarbetare. 

När Arce förra veckan anlände till Bolivia blev han omedelbart delgiven order om att infinna sig hos polisen, utan att få veta anklagelserna mot honom. Han har sedan dess fått tio dagar att läsa igenom den tjocka akten. Evo Morales själv, som befinner sig i Argentina efter asylen i Mexiko, anklagas av kuppregeringen för terrorism och uppvigling.

Evo Morales juridiska representant i Bolivia, Patricia Hermosa, arresterades förra veckan och kommer att hållas fängslad i sex månader i ”preventivt förvar”. Hon uppger att polisen tagit ifrån henne nödvändig dokumentation för att Evo Morales ska kunna kandidera som ledamot till parlamentet. 

Kandidater behöver visa upp ett bevis för genomförd militärtjänst, och trots att Evo Morales visat upp och fått dokumentet godkänt vid sex tidigare kampanjer anklagar Evo nu kuppregeringen för att ha stulit dokumentet från Patricia Hermosa för att stoppa honom från att väljas till senator. Evo Morales anklagar också de facto-regeringen för att ha utfärdat en arresteringsorder mot hans advokat Wilfredo Chavez.

Även en tidigare minister och viceminister från Evo Morales regering, som sedan kuppen befunnit sig på Mexikos ambassad där de fått asyl, arresterades förra veckan på sin väg att lämna landet, trots att de var försedda med diplomatiska laissez passer-resehandlingar. 

Evo Morales twittrade om att även i de värsta diktaturerna i Latinamerika respekterade man laissez passer-dokument. De båda släpptes senare och inrikesministern i kuppregeringen, Arturo Murillo, hävdar att det var ett misstag att de fängslades.

Murillo har också skrivit på Twitter att han fruktar för Evo Morales mentala hälsa, eftersom regeringen, enligt honom, absolut inte försöker motarbeta Evo Morales eller andra MAS-kandidater.