Kommentar: Biden kliver över sina egna röda linjer om Ukraina

Den första gången som en amerikansk president har godkänt militära attacker mot en kärnvapenbeväpnad motståndare inom dess egna gränser. 

Så skriver New York Times om Joe Bidens beslut förra veckan att amerikanska vapen i Ukraina kan användas mot mål inne i Ryssland. Det är ett av en rad tillkännagivanden från västledare på sistone om hur Natoländers vapensändningar till Ukraina inte längre kommer med några krav på att de bara får användas i Ukraina för att försvara sig mot Rysslands invasion.

Artikelförfattarna i NY Times garderar sig förvisso i sin formulering om att Bidens beslut ”verkar vara” första gången som en president har godkänt ”begränsade militära svar på artilleri, missilbaser och kommandocenter”. Detta eftersom Vita huset framställer det som att USA bara fortsatt ”hjälper Ukraina med självförsvar”, specifikt runt staden Charkiv i nordost, knappt tre mil från den ryska gränsen, som Ryssland anfallit den senaste månaden.

Ukraina ska fortsatt inte få använda USA:s långdistansrobotar mot mål långt inne i Ryssland. En linje som inte delas av Storbritannien, som häromveckan klargjorde att Ukraina får använda de brittiska långdistansmissilerna Storm Shadow för attacker varsomhelst i Ryssland. Samma budskap som från britterna har också kommit från Tyskland och Frankrike, liksom från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Men tidningen framhåller helt korrekt att det är en total u-sväng vad gäller USA:s hållning, och att Biden kliver över sina egna röda linjer. USA:s president har fram till nyss själv ofta upprepat att förbudet mot att låta Ukraina skjuta med amerikanska vapen mot mål inne i Ryssland är grundat i att han vill undvika ett tredje världskrig.

Uppenbarligen är det inte lika viktigt längre, och amerikanska vapen har redan attackerat mål i Ryssland sedan Bidens omsvängning, rapporterade den amerikanska nyhetsbyrån AP i onsdags. Igår torsdag avslöjade AP att USA dessutom förbereder ännu ett vapenpaket till Ukraina, som ännu inte offentliggjorts, värt 225 miljoner dollar.

De senaste veckorna har flera högt positionerade västpolitiker, inklusive Sveriges försvarsminister Pål Jonson, gått ut och tagit avstånd från uppfattningen att de vapen som skickas från väst inte skulle få användas mot mål inne i Ryssland. Sammanlagt ett dussintal länder, bland annat Finland, Polen, Tjeckien, Nederländerna, Estland, Lettland och Litauen, har kommit med samma besked.

Enigheten är ändå inte total på Natosidan. Ungern och Italien har varnat för att använda vapnen mot mål i Ryssland, och Belgiens premiärminister Alexander De Croo har sagt att de F-16-plan som Ukraina får från Belgien bara får användas över ukrainskt territorium. 

Rysslands president Vladimir Putin varnade i onsdags Tyskland och andra länder för att de själva kan attackeras av ryska långdistansvapen om deras robotar används mot Ryssland. 

– Det skulle visa deras direkta inblandning i kriget mot den ryska federationen och vi förbehåller oss rätten att agera på samma sätt, sade Putin i samband med St. Petersburg Economic Forum.

Farligast av allt är ändå kärnvapenhotet, som inte verkar tas på allvar av de allra flesta av Europas toppolitiker.

– Av någon anledning tror de i Väst att Ryssland aldrig kommer att använda dem, sade Putin i Sankt Petersburg och hänvisade till den ryska kärnvapendoktrinen:

– Se vad som står här. Om någons agerande hotar vår suveränitet och territoriella integritet anser vi det möjligt att använda alla medel vi har att tillgå.

USA:s beslut kommer samtidigt som Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj håller på att förbereda den ”fredskonferens” som ska hållas i Schweiz om två veckor. En konferens som den ena parten, Ryssland, inte ens är bjuden till, och som bland annat stormakten Kina – som tagit fram ett eget fredsinitiativ tillsammans med Brasilien – därför tackat nej till.

Biden själv kommer inte heller att närvara i Bürgenstock den 15-16 juni. Istället skickar USA vicepresident Kamala Harris och nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan till Zelenskyjs dödfödda tillställning i Schweiz.

Biden har samtidigt tonat ner Natochefen Stoltenbergs ständiga budskap att Ukraina ska bli medlem i den USA-ledda krigsalliansen Nato. ”Fred måste inte nödvändigtvis innebära att Ukraina blir Natomedlem”, sade den amerikanska presidenten i en intervju med Time Magazine i veckan.

Det senare är ett nyktert uttalande, likt vad Biden tidigare sagt om att vilja undvika tredje världskriget. Men då Biden och USA gång efter annan gått emot sina tidigare utfästelser – och skickat tyngre och tyngre vapen till Ukraina som man först sagt att man inte skulle göra – är det sedan länge tydligt att det inte går att lita på presidentens ord.

Klart är att det senaste beslutet från Vita huset för världen närmare ett ännu farligare och mer fruktansvärt krig än det som redan utspelar sig i Ukraina.

Vad som behövs är inte mer vapen och upptrappning, utan ärliga förhandlingar mellan samtliga parter – och en nödvändig politisk uppgörelse för att äntligen få slut på kriget.