Hoppa till huvudinnehåll

Hela Blomman vill stoppa könsstympningen

Ungdomar i Angered startade förening för att arbeta mot könsstympning.

Naccimo Hasan och Fatima Afarah från föreningen Hela Blomman.
Marit Kalleson

Naccimo Hasan och Fatima Afarah är två av initiativtagarna till föreningen Hela Blomman som arbetar mot könsstympning. Hela Blomman symboliserar att kvinnans kropp ska få vara hel och oskadad. De pratar med ungdomar, familjer och personal för att sprida kunskap som kan bryta traditionen med könsstympning och göra flickorna och kvinnorna trygga med sin kropp och sitt kön.

– Vi såg behovet av att ge kunskap om kvinnans kön, att förstå sig själv hur man ser ut och fungerar, säger Naccimo Hasan som går på Angeredsgymnasiet i Göteborg.

– Flickorna behöver bli stärkta så att de och familjerna kan stå emot grupptrycket att könsstympa. Det kan förekomma att flickor som inte är könsstympade blir mobbade, säger socionomstudenten Fatima Afarah.

Naccimo Hasan och Fatima Afarah beskriver hur de unga hamnar mitt i en motsättning. I skolan undervisas de om kvinnors rättigheter och om sex och samlevnad och hemma kan de mötas av en djup traditionell uppfattning om att flickor och kvinnor måste könsstympas. I detta ska barnen och ungdomarna bilda sig en egen uppfattning.

– Om man inte har kunskapen kan man inte skilja på religion och traditionen, säger Naccimo Hasan.

– Det är jätteviktigt att männen förstår vad kvinnorna går igenom, säger Fatima Afarah.

– Det svåraste är att killarna inte är vana att prata om sex och anatomi. Då skäms de och tror inte att det är allvar. De fattar inte att det är så allvarligt och tror att det måste vara så för tjejer.

Till slut, menar de, kan killarna ta emot deras argument och kunskapen de ger. 

– Vi vinner alltid. Vi ger oss aldrig.

Lagen mot könsstympning finns men det går att fuska, övergreppen sker i hemlighet, menar Naccimo  Hasan och Fatima Afarah.

– Alla, socialtjänst, polis, lärare, alla är så naiva och tror inte att det händer, och många blundar eller prioriterar inte att reagera.

– Vi vill ta hand om de som är drabbade nu, men vi vill inte att det också ska drabba nästa generation.

– Kvinnorna är alldeles för tysta och tänker att förtrycket är något man måste uthärda och pratar aldrig med männen om normer och sina rättigheter, säger Fatima Afarah.

Fakta

Könsstympning

Könsstympning görs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet. Det görs oftast när flickorna är mellan fyra och 14 år.

Könsstympning innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas.

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Cirka 38.000 flickor och kvinnor i Sverige uppskattas enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2015 leva med konsekvenserna av könsstympning.

Sverige fick som första västland en lag mot kvinnlig könsstympning 1982.

I 28 länder i Afrika, samt några länder i Mellanöstern och Asien, förekommer könsstympning. Cirka 200 miljoner flickor och kvinnor beräknas vara drabbade.

Sudan var det första land i världen som lagstiftade mot könsstympning 1946, men övergreppet förekommer fortfarande.

Könsstympning förekommer i länder med olika religion. Det är tradition som gör att övergreppet lever kvar. 

I Sverige finns en anmälningsskyldighet om man misstänker att en flicka eller kvinna riskerar att drabbas eller har drabbats av könsstympning.

Två fall har gått till åtal i Sverige. I båda fallen var det de drabbade flickorna själva som anmält brottet.

Källa: Hedersförtryck.se och Jamila Said