Hoppa till huvudinnehåll

Bostadsköerna skenar i storstäderna – över en miljon väntar på hyresrätt

I Stockholm är den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt 10,5 år. En fördubbling jämfört med 2010.

Kötiderna har nått rekordnivåer.
Artur Szandrowski

Bostadsköerna i Sveriges storstadsregioner fortsätter att skena. Enligt Hem och Hyra står en miljon personer i kö till hyresrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö – en fördubbling jämfört med 2010. 

I Stockholm står 670.000 personer i kö. Den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt är 10,5 år. 2010 var kötiden sex år. 

I Göteborg står nästan 250.000 personer i kö. Sedan 2010 har kötiden ökat från knappt två år till nästan sex år.

I Malmö har antalet köande fyrfaldigats under samma period. För närvarande står nästan 100.000 personer i bostadskö. Kötiden är i snitt tre år.

En av orsakerna bakom de skenande kötiderna är att den senaste tioårsperioden har sett en stor inflyttning till storstäderna. 

Till exempel ökade invånarantalet i Stockholms län med nästan 400.000 personer under perioden 2009-2019 – från 1.989.422 till 2.352.549. En dubbelt så stor ökning jämfört med tioårsperioden innan.

Inflyttningen är dels inhemsk, från andra län. Många unga flyttar från småstäder och bruksorter där arbetstillfällen, samhällsservice och framtidstro försvunnit. 

Men ökningen beror också på invandringen. Enligt SCB har antalet utrikes födda i Sverige nästan fördubblats under den senaste tjugoårsperioden, från omkring en miljon år 2000 till dagens två miljoner.

Många nyanlända har sökt sig till storstäderna. Av de tio kommuner med högst andel utrikes födda ligger sju i Stockholms län. Botkyrka är i topp med 42,1 procent. 

Malmö sticker också ut med 33,8 procent. 

Proletären
Malmö avviker något då staden lyckats förmedla många fler lägenheter än 2010, vilket lett till att kötiden inte ökat lika mycket.

En annan anledning till den ökade kötiden är utarmningen av allmännyttan. Allmännyttan kan, om den förvaltas rätt, vara ett verktyg i utformningen av en social bostadspolitik. Men de två senaste årtiondena har den befunnit sig på reträtt.

Dels på grund av utförsäljningar av lägenhetsbeståndet till privata värdar, men också via ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Hyresgästföreningens siffror visar att både Stockholm och Göteborg förlorat tiotusentals hyresrätter på detta sätt.

Exempel: Det byggdes 49.651 nya hyresrätter i Stockholms län åren 2000-2018. Samtidigt ombildades 129.326 hyresrätter till bostadsrätter, vilket resulterade i ett hyresrättsnetto på -79.675. 

Det byggs nya bostäder, men oftast bostadsrätter. De hyresrätter som byggs förs heller inte alltid upp med det sociala i åtanke.

Hem och Hyra skriver att hyrorna i storstädernas nybyggen är mer än dubbelt så höga som genomsnittet. Många lägenheter står tomma då ingen har råd att flytta in. Särskilt inte unga, som utgör större delen av de bostadssökande i storstäderna. 

– Ett bevis på att enbart bostadsbyggande inte är lösningen på en fungerande bostadsförsörjning, säger Henrik Weston från Länsstyrelsen Stockholm till lokaltidningen Mitt i.