Hoppa till huvudinnehåll

Byggarbetare om EU: ”Det är fullt med mygel och lönedumpning”

Byggnadsarbetaren Christer Ström har de senaste decennierna sett hur byggbranschen förslummats sedan EU-inträdet.

Christer Ström har jobbat inom byggbranschen i 30 år och sett försämringarna med egna ögon.
Privat

Christer Ström har arbetat inom byggbranschen i snart 30 år och har sett hur arbetskraftsimporten skenat iväg sedan EU-inträdet 1995.

– Det är fullt med mygel och lönedumpning. Ibland är det inte ens tal om dumpad lön, utan ingen lön alls, säger Christer Ström till Proletären.

Pandemiåret har lett till att antalet utstationerade i Sverige har minskat i alla sektorer, förutom inom byggbranschen. Sverige hade under 2020 ungefär 40.000 personer personer registrerade hos Arbetsmiljöverket (AV) som utstationerade, hälften hörde hemma i byggnadssektorn. Då handlar det enbart om de som är registrerade hos AV, mörkertalet är stort. 

Arbetsmiljöverkets definition av utstationerad arbetskraft: ”En utstationerad arbetstagare är en person som vanligen arbetar i ett visst land men som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid.”

Christer Ström har arbetat på flera byggarbetsplatser och har följt utvecklingen sedan EU-inträdet. Han berättar att det till en början snackades om arbetskraftsimport på byggena som något som endast kommer drabba dem i södra Sverige, på grund av närheten till kontinenten. Men sedan fick de se hur utvecklingen spred sig – först till storstäderna och till slut även landsbygden. 

– Det lovades vitt och brett att det aldrig skulle bli så, men så det blev det och det visste vi.

Men det är framförallt i storstäderna som den utstationerade arbetskraften finns. Christer Ström berättar att storföretagen gärna ser att kontrakten är fördelade i flera led med huvud- och underentreprenörer. På flera arbetsplatser i Stockholm har han sett hur företagen har bytt ut hela arbetskraften mot utländsk. 

– För tio till femton år sen hade arbetsgivarna ett jävla bekymmer med löneglidning sa de, att utbudet på arbetskraft var för lågt och att de var tvungna att gå med på rejäla löneförhöjningar. Det ansågs vara ett stort samhällsproblem.

– Men nu har lönerna stått stilla, det enda som händer är de 1,5-procentiga avtalshöjningarna varje år, så de har lyckats med EU-inträdet. De har sina firmor från andra länder i bakfickan hela tiden och då blir vi lite rädda. 

Ett av flera exempel på lönedumpning i Sverige såg vi tidigare i år när byggjätten Skanska sparkade 27 svenska arbetare och ersatte dem med det lettiska företaget, VMS Construction, som är hårt kritiserat för brister i arbetsskydd och lönesättning.

– Nyliberaler håller på och klagar om att det måste till enkla jobb och halva lönen, men det är redan här. Det drabbar alla branscher, idag finns det exempelvis taxichaufförer som inte har någon lön om de inte får en körning.