Covid-19-dödligheten högst bland finska arbetare i Sverige

En ny, men lite uppmärksammad, rapport från Folkhälsomyndigheten (FHM) ställer många myter om överdödligheten bland invandrargrupper på huvudet.

Den visar också att det är främst arbetarklassen som drabbats hårdast av coronapandemin och att de högsta dödstalen finns bland dem som slitit hårdast i den tunga svenska industrin.

Rapporten, ”Covid-19, demografisk beskrivning av bekräftade covid-19 fall i Sverige 13 mars-7 maj 2020”, konstaterar att den invandrargrupp som har högst dödlighet i förhållande till den svenska befolkningen är de finländska arbetare som kom till Sverige för att jobba i den tunga industrin på 1960- och 70-talen.

Antalet coronadöda per 100.000 personer är nära fem gånger högre för den finländska invandrargruppen jämfört med den svenska siffran, 145 mot 32. Rapporten visar också att andra invandrargrupper som kom till den tunga svenska industrin har höga dödstal: invandrare från Turkiet har 97 döda per 100.000 medan invandrare från forna Jugoslavien ligger på 56. Det kan jämföras med till exempel den somaliska invandrargruppen, som uppmärksammats i rapporteringen om överdödlighet, med ett dödstal på 74. Till den tunga industrin kom också italienare, men av den gruppen finns få kvar i Sverige.

De finländska dödssiffrorna förvånar inte Juha Joki från Göteborg. Han kom till Sverige på 50-talet, bara 14 år gammal. Han var en av dem som byggde upp Sverige, först med jobb i pappersindustrin och sedan som sjöman i den stora svenska handelsflottan.

– Nog fick man arbeta hårt, alla som kom hade tunga jobb. Så de siffrorna förvånar mig inte alls, säger Juha Joki till Proletären.

Det var åren 1968-71 som den finländska arbetskraftsvågen sköljde in över Sverige. Under de tre åren kom drygt 111.000 finländare till Sverige för att arbeta. Hälften av dem stannade kvar för att leva sina liv i Sverige. Idag är de som kom då och som fortfarande lever mellan 70 och 90 år gamla; rapporten från FHM konstaterar att medianåldern för dem som avlidit med bekräftad covid-19 är 84 år, oavsett födelseland.

De finländare som kom till Sverige fick jobb på de stora svenska företagen inom verkstadsindustrin och i bilbranschen, på Volvo, Scania och Saab. Det var extremt tunga, monotona och stressiga jobb i industrin.

– Det var väldigt många som blev alkoholister och det var också många som begick självmord, konstaterar Juha Joki.

”De hundratusentals finländska arbetskraftsmigranterna var en väldigt viktig del i uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället”, anser till exempel Johan Svanberg, lektor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Finländsk arbetskraft var en ryggrad också inom vårdsektorn.

Anita Salvén kom till Sverige 1982, 31 år gammal, för att jobba inom vården. Hon är inte heller förvånad över dödssiffrorna bland de finländska arbetarna – under sitt arbetsliv drog många på sig åkommor som satt ner deras motstånd mot coronasmittan.

– Många av de som kom hit för att arbeta hade det tufft och fick slita väldigt hårt. De tjänade nog helt okej och kunde bygga upp ett liv, men i längden fick de betala med hälsan. De var ju i princip daglönare, många bodde i baracker. Bland de finska männen var det vanligt med asbestlunga, konstaterar Anita Salvén. Flera som jag mötte i mitt arbete hade just det. De hade ofta jobbat med anläggningsarbete eller rivning.

– Jobb med asbest var mycket vanligt och skyddsutrustning var ju inte att tala om. Jag kan ju förstås inte vara helt säker, men eftersom covid-19 sätter sig på lungorna är det kanske inte så konstigt att de få som ändå nådde en hög ålder gick bort i just covid-19, menar Anita Salvén.

Medan den finländska arbetargruppen redovisar högst dödlighet i covid-19, är risken att insjukna störst inom den turkiska gruppen. Rapporten jämför invandrargrupperna med det svenska ”riktmärket”, 189 insjuknade per 100.000 invånare: turkar 753, etiopier 742, somalier 660, chilenare 624, irakier 600, libaneser 533, iranier 522 och finländare 515.