Lönerna måste upp: Företagen gör miljardvinster – arbetarna ska hålla igen
De största svenska industriföretagen gjorde jättevinster under 2021. Första halvåret 2022 har fortsatt på samma spår – trots det vill IF Metalls avtalssekretare Veli-Pekka Säikällä inte kräva löner i takt med inflationen.
300 miljarder kronor. Så mycket tjänade de tio största industribolagen i Sverige under 2021, enligt en sammanställning som LO-tidningen Arbetet gjort. Samtidigt är IF Metalls chefsförhandlare Veli-Pekka Säikällä redan ute och lovar att inte sätta det så kallade märket på en nivå som innebär reallöneökningar.
Enligt Arbetets genomgång har Sveriges industriföretag gjort stora vinster förra året, samtidigt som svenska löntagare fått se sin inkomst räcka till allt mindre till följd av prisökningar och räntehöjningar. Trots det menar Industrirådet, Riksbanken och IF Metall att svenska löntagare måste stå tillbaka – enligt dem riskerar löneökningar att öka inflationen.
Och så fortsätter listan. Maskintillverkaren Atlas Copco redovisar högre vinst – och en ökad vinstmarginal jämfört med förra året.
Essity, som tillverkar papper och hygienartiklar, gick förra månaden ut med att de ”tvingas” höja priserna på sina produkter, för andra gången i år. Ändå hade företaget råd att dela ut 5,2 miljarder kronor till sina aktieägare i somras.
Pappersföretaget SCA hamnade precis utanför Arbetets lista med sin vinst på 9,1 miljarder 2021. De gör fortsatt vinst och andra kvartalet 2022 var företagets bästa någonsin med ett rörelseresultat på 2,7 miljarder kronor – enligt företaget själva berodde vinsten på prisökningar.
– Jag tycker det här är trams. Vi arbetare ska vara solidariska och se till att inflationen inte springer iväg, samtidigt som multinationella företag tar ut miljardvinster, säger Rudy Situmorang, ordförande i IF Metallklubben Talaurit i Högsbo i Göteborg, när Proletären träffar honom och arbetskamraten Alexander Engdahl, suppleant i klubbstyrelsen, utanför fabriksgrindarna.
– Det verkar alltid viktigare att se till att aktieägarna får sin del av kakan istället för att de som utfört arbetet får det, fortsätter han.
De menar båda att företagen alltid har nya argument för varför löner inte borde höjas.
– Först var det pandemin, nu kommer de med inflationsgnället också. Men det är ju aldrig något problem att dela ut miljarder till aktieägarna. Det är företagen som har makten att sätta priserna, då borde det ju vara upp till dem att ta ansvar, men det ska falla på arbetarna igen, säger Alexander Engdahl.
I Riksbankens penningpolitiska rapport från i juni i år skriver de att det finns tecken på att ”företagen har höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till hur mycket kostnaderna har ökat”. Internationellt finns det mer konkreta siffror. I USA, enligt The Economic Policy Institute, står företagens vinster för 53 procent av prisökningarna – ökade lönekostnader står bara för 7,9 procent.
Den så kallade löne-prisspiralen, alltså att höjda löner eller låg arbetslöshet leder till ökad inflation, är en väl etablerad ”sanning” för arbetsmarknadens parter och borgerliga ekonomer.
Men enligt en rapport från i våras gjord av Bank for International Settlement (BIS), ett samarbetsorgan för världens centralbanker, har ”korrelationen mellan löneökningar och inflation minskat de senaste decennierna och är för närvarande på historiskt låga nivåer”. I samma rapport skriver BIS också att företagens ”pricing power”, alltså makt att höja priser utan att förlora efterfrågan, är på historiskt höga nivåer.
Ändå menar IF Metalls Veli-Pekka Säikällä att facket inte ska kräva löneökningar i nivå med nuvarande inflation – och pekar just på löne-prisspiralen. Men det finns ingen naturlag som säger att företagen måste kompensera höjda löner med prisökningar – lönerna kan tas från vinstandelen.
I Sverige i perioden 1950-1980 ökade löneandelen på vinstandelens bekostnad. Mellan 1980-2014 vände utvecklingen till ägarnas fördel, enligt SCB. Sedan dess har utvecklingen i relationen mellan vinster och löner stått still. Men årets stora vinster för företagen och små löneökningar för arbetarna tyder på att löneandelen krymper igen – något som bekräftas av Konjunkturinstitutets senaste rapport som visar att vinstandelen i svenska företag ökat under året.
Alexander Engdahl har inga stora förväntningar på den stundande avtalsrörelsen, men hoppas att det blir bättre än förra gången.
– Jag hoppas ändå de tar igen tappen som de här fiaskoförhandlingarna under pandemin innebar, vi blev ju blåsta då. Då visade siffrorna också att det gick bra för företagen men bara för att de var rädda för att det ska gå dåligt lite senare så skulle vi stå tillbaka, säger han.
– Alltså löneökningarna centralt ska ju tidigare ha varit i nivå med inflationen. Under de senaste åren har det gett plus minus noll, eller minus. Vi i industrin har ändå relativt bra lön, och lokalt har vi lyckats förhandla större löneökningar än teknikavtalet, men det är ju fler än oss som behöver leva, säger Rudy Situmorang och syftar på att IF Metalls förhandlingar sätter det så kallade märket – som innebär en gräns för vad andra LO-förbund kan kräva i sina löneförhandlingar.
Nästa vecka presenterar många industriföretag sina kvartalsrapporter för perioden juli-september. I skrivande stund har bara maskin-och verktygstillverkaren Sandvik släppt sina siffror, de visar på en vinst före skatt och ränta på närmare 6 miljarder kronor.
HÄR FINNS PENGARNA
Trots att företagens vinstandel inte ökat sedan 2014 har inkomstskillnaderna fortsatt öka på andra sätt. Enligt den internationella organisationen Oxfam är Sverige ett av de länder i världen där inkomstskillnaderna ökat mest det senaste decenniet. Bakom ökningen ligger skattelättnader för höginkomsttagare och låg skatt på tillgångar som aktier och fastigheter.
För medan Sveriges arbetare ska nöja sig med reallöneminskningar har företagens jättevinster och utdelningar, framförallt, gött Sveriges miljardärer. Landets superrika har sett sina bankkonton svälla under de senaste åren och bland Sveriges 10 rikaste miljardärer är det många som sett sin förmögenhet fördubblas sedan 2019.
DE 10 STÖRSTA INDUSTRIFÖRETAGENS VINSTER 2021 (SEK):
1. AB Volvo: 61,8 miljarder
2. Volvo Car AB: 35,3 miljarder
3. LKAB: 30,2 miljarder
4. Atlas Copco: 28,9 miljarder
5. Astra Zeneca: 25,7 miljarder
6. Scania: 22,5 miljarder
7. SSAB: 22,1 miljarder
8. Sandvik: 21,0 miljarder
9. Essity: 20,4 miljarder
10. Boliden: 16,7 miljarder
Källa: Arbetet
SÅ MYCKET RIKARE BLEV SVERIGES RIKASTE UNDER PANDEMIÅREN* (SEK):
Respektive miljardärs förmögenhet 2019 / 2022
1. Stefan Persson (HM) 145 miljarder / 172 miljarder
2. Jörn Rausing (Tetra Laval): 81 miljarder / 121 miljarder
3. Finn Rausing (-): 73 miljarder / 121 miljarder
4. Kirsten Rausing (-): 73 miljarder υ/121 miljarder
5. Melker Schörling med familj: 63 miljarder / 100 miljarder
6. Gustaf Douglas (Securitas m fl): 35 miljarder / 100 miljarder
7. Carl Bennet (Getinge m fl): 29 miljarder / 82 miljarder
8. Frederik Paulsen (Ferringgruppen): 66 miljarder / 74 miljarder
9. Antonia Ax:son Johnsson med familj (Axel Johnson AB): 50 miljarder / 69 miljarder
10. Fredrik Lundberg (Lundbergs): 36 miljarder / 62 miljarder
Källa: SVT, avser perioden mars 2019-jan 2022