Kommentar: Hur länge kan Venezuela låta kuppmakaren Guaidó gå fri?
Det senaste fiaskot till kuppförsök i Venezuela har följts av ett antal tillslag och många inblandade har gripits. Men låtsaspresidenten Guaido, som har sin namnteckning på kontraktet bakom operationen, är fortfarande på fri fot.
Sedan det misslyckade landstignings- och kuppförsöket den 3 maj har Venezuelas polis och militär gjort flera nya gripanden av misstänkta terrorister.
I fredags offentliggjorde Venezuelas riksåklagare Tarek William Saab att de två amerikanska medborgare som ingick i gruppen som övermannades i måndags förra veckan – tack vare en grupp lokala fiskare i byn Chuao – åtalas för terrorbrott, konspiration och vapensmuggling.
Den ena av de båda tidigare elitsoldaterna i USA:s Gröna baskrar, Luke Denman, har berättat om hur den totalt misslyckade planen gick ut på att säkra Caracas flygplats, kidnappa president Nicolas Maduro och sätta honom på ett plan till USA – där Trumps regering satt ett pris på Maduros huvud på 15 miljoner dollar.
Denman berättade också i förhör att han och den andre gripne amerikanen, Airan Berry, arbetar för den Floridabaserade privata säkerhetsfirman Silvercorp, som ägs av Jordan Goudraeu, även han före detta elitsoldat i Gröna baskrarna.
Riksåklagare Saab meddelade i fredags att Venezuela begärt Goudreau utlämnad från USA, precis som man gjort med kuppmakaren och den självutnämnde presidenten Juan Guaidos rådgivare J.J Rendon och Sergio Vergara. De båda har tillsammans med Guaido undertecknat ett kontrakt med Silvercorp på 213 miljoner dollar. I själva kontraktet nämns bara ospecificerade ”tjänster”, men i bilagan, som Washington Post publicerat, står det uttryckligen att det handlar om att störta Venezuelas regering för att ersätta den med den ”erkända”, vars representanter är undertecknarna av kontraktet.
Rendon har erkänt att han själv skrivit under, men säger att de senare drog sig ur när Goudreau inte kunde leverera så många män som han lovat. I sin egen efterhandskonstruktion påstår Guaido att hans rådgivare gick vidare med planen mot hans bestämda avrådan, eftersom han tvivlade på ”legaliteten” i förfarandet.
Invasionsfiaskot har lett till ytterligare sprickor i den redan splittrade oppositionen, och igår måndag ”avgick” Rendon och Vergara från sina poster i Guaidos låtsasregering, efter påtryckningar inifrån den antichavistiska så kallade G4-koalitionen.
Samtidigt har USA:s president och utrikesminister i olika grad förnekat USA:s inblandning i kuppförsöket. I tisdags förra veckan hette det från Donald Trump att USA:s regering inte hade något med det att göra. Dagen efter lät den mjukare formuleringen från Mike Pompeo att det inte fanns någon ”direkt inblandning” från Vita huset.
Båda skämtade om att det skulle blivit ett annat utfall om USA verkligen bestämde sig för att invadera, trots att fiaskot den 3 maj mer än något annat påminner om det misslyckade anfallet på Kuba vid Grisbukten 1961. En hundraprocentigt belagd CIA-operation, då 1 500 antikommunistiska exilkubaner skulle ”rädda” sina landsmän från den revolutionära regeringen, men fick ett helt annat bemötande än de fantiserat om.
Den gången slutade det med att USA:s regering köpte tillbaka de överlevande och tillfångatagna legosoldaterna från Kuba, och Pompeo har nu sagt att USA kommer att ”använda alla verktyg i lådan” för att få tillbaka Denman och Berry.
I söndags greps vid två olika tillfällen sammanlagt elva som misstänks vara inblandade i kuppförsöket, vilket ger sammanlagt 39 arresterade fram till den här veckan i Goudreaus ”Operation Gideon”.
I det ena tillslaget var en av de åtta som greps den före detta generalen Cliver Alcalas brorson. Cliver Alcala är den som förberett operationen tillsammans med Goudrou i Colombia, där han bott de senaste två åren men nu befinner han sig i USA, åtalad för narkotikabrott.
En av tre ex-soldater som tillfångatogs vid det andra tillfället förefaller vara samma person, Jairo Bethelny, som efter Guaidos misslyckade kuppförsök den 30 april förra året, blev intervjuad i tv utanför den militära flygbasen La Carlota. Då stod han framför Telesurs kamera som lojal soldat och sa att han och kamraterna lurats att delta i kuppförsöket.
Ett år senare är han på nytt i rampljuset och fiender till Venezuelas regering twittrar om hur regeringen ”återanvänder samma skådespelare”, i vad som insinueras skulle vara fejkade gripanden. Men att Jairo Bethelny oväntat dyker upp på tv-skärmarna igen ett år senare är förmodligen inte mera svårförklarligt än att den unge soldaten inte var helt sanningsenlig förra året när han stod och sa att han blivit lurad in i kuppförsöket.
Maduro har i sina tal gått hårt åt såväl USA och Colombia som Guaido, som han pekar ut för att ha understött planerna på Operation Gideon.
Men det finns en tydlig diskrepans mellan Maduros retorik i tv-sända tal, där han direkt anklagar Guaido för att ligga bakom kuppförsöket, och det faktum att en av de mest notoriska – och lyckligtvis hittills fullständigt misslyckade – kuppmakarna världen känner idag fortfarande går fri.
När den vanligtvis tvärsäkre Maduro får frågan om Guaidos framtid svävar han på målet och säger att det är det juridiska systemets sak att avgöra. Visst, men det är långt ifrån rimligt att en person gång på gång försöker störta den folkvalda regeringen, kontrakterar legosoldater för att ta makten i landet och ändå aldrig arresteras.
Det är naturligtvis en mycket svår balansgång. Guaido ”erkänns” av USA och dess allierade – däribland Sverige, skamligt nog – som Venezuelas legitime president, och propagandakriget mot Venezuela har varit mycket framgångsrikt. Kuppmakaren Guaido skulle målas upp som politisk fånge i västvärlden, och kanske till och med användas för att försöka legitimera en intervention.
Taktiken kan mycket väl ha varit den rätta, Guaido har istället själv gång på gång fått avslöja sig som ett fiasko och har förlorat det mesta av det stöd han haft i Venezuela.
Men huvudvärken kvarstår för Maduro och Venezuelas regering. Hur många gånger kan man låta en USA-stödd kuppmakare ostraffat försöka störta regeringen?