Den lettiska regeringen står inför hårda påtryckningar från Sverige att kraftigt skära ned på statsutgifterna. Det skriver brittiska Financial Times i sin analysspalt ”Lex Column”.

Enligt tidningen står Lettland inför två alternativ:

• Ett dåligt scenario: Att kraftigt skära ner på statsutgifterna för att kunna få nästa lån på 75 miljarder kronor från internationella valutafonden IMF och andra långivare.

• Ett riktigt dåligt scenario: Att inte klara av att skära ned på statsutgifterna i tillräcklig omfattning och därmed inte kunna få lånet.
Enligt tidningen är Sverige mycket pådrivande för alternativ ett.

Men att vältra över krisens bördor på Lettlands gamla, sjuka, arbetslösa och pensionärer vållar stora politiska slitningar inom den lettiska koalitionsregeringen. Västvärlden, Sverige och EU kräver en budgetminskning på sju miljarder per år men hittills har man endast kunnat komma överens om 4-5 miljarder, med övergivna skolor och sjukhus som resultat. 

Lettlands premiärminister Valdis Dombrokovskis förbereder nu ett regelverk som innebär att bolåntagare inte behöver återbetala sina lån för mer än värdet av den bostad som är säkerhet för lånet. Något som har fått Swedbank att hota med att mer eller mindre stoppa låneverksamhet landet. De svenska bankerna står för mer än hälften av all bankverksamhet i Lettland.

Inblandning upprör
De svenska påtryckningarna och den aktiva inblandningen i lettisk politik i syfte att skydda från ytterligare kreditförluster i samband med en devalvering, alternativt statsbankrutt, har upprört många letter. Protester kommer även från människor på den politiska högerskalan.

”Sluta plåga oss letter, Sverige” lyder rubriken i ett debattinlägg i Expressen 9 oktober av Didzis Melbiksis. Han anklagar Sverige, finansminister Borg och statsminister Reinfeldt för att ställa helt orimliga krav på letterna.

”Lettland har redan genomgått ett stålbad av nedskärningar. De stackas pensionärerna, som min synskadade pappa, får vara med och betala dyrt fast de inte har en promilles skuld i krisen”, skriver debattören, och hänvisar till en annan journalist som säger: ”Man slaktar en kossa för att få en mjölkapparat på avbetalning.”

Apropå Anders Borgs kommentar om att ”Det internationella samfundets tålamod är mycket begränsat” skriver Melbiksis att letternas tålamod också har gränser.

Det är skyddet av de svenska bankprofiterna som nu driver Anders Borg och Fredrik Reinfeldt till att plåga Lettland så att landet hotas av ekonomisk kvävning. Med risk för att Lettland svårligen kommer att återhämta sig inom en mätbar framtid.

Men den kapitalistiska krisen i Sverige, vilken krisen i Baltikum späder på, ökar motsättningarna även inom den härskande klassen i Sverige. Medan Borg och Reinfeldt agerar som fiskala gendarmer finns andra inom den härskande eliten som ser större politiska faror med att strypa Lettland.

”Risk för social oro”
I Dagens Nyheters ledare 6 oktober propageras för en lettisk devalvering.

”Men den nuvarande svältkuren, som går ut på att försvara latsens värde gentemot euron samtidigt som man stramar åt budgeten, leder till utdraget lidande för det lettiska folket och till politiska slitningar. Risken för social oro är tydlig, och i förlängningen kan den folkliga vreden mycket väl rikta sig västerut.”

Trots allt står lettisk utlåning för futtiga fem procent av Swedbanks utlåning och tre procent av SEB:s utlåning.

Det är för dessa futtiga procent som Sverige med Borg och Reinfeldt i spetsen, med uppbackning av EU, håller Lettlands fattiga i ett strypgrepp.

ERIK ANDERSON
Proletären nr 42, 2009