Redan innan avfarten till Luleå genom Bergnäset möts Proletärens utsände av tre lågtsniffande Natoplan som passerar över E4:an. Är vi i ett Natoland? En befogad undran eftersom det är dags för Sveriges största stridsflygövning att starta och ledas av militäralliansen Nato.
 
Förutom USA, Storbritannien och Tyskland deltar ytterligare sju länder i övningen. Ett 60-tal stridsflygplan samt ett hangarfartyg, som har ankrats upp utanför Luleå, ska under en vecka träna Natos beredskapsförband NRF för strid.
P
å nationaldagen den 6 juni hade nätverket ”Nato ut ur Sverige” anordnat en demonstration i Luleå. Budskapet var tydligt, militäralliansen Nato är inte välkommen i Norrbotten.

Till att böja med samlades demonstranterna på gågatan utanför Strand Galleria i centrala Luleå, för kortare appeller från partier och organisationer som står bakom nätverket.

Natoanpassning
– Det som nu sker är en svensk anpassning till Nato, USA-imperialismens förlängda arm, förklarade Jan Englund, en av initiativtagarna och medlem i Kommunistiska Partiet.

Bland övriga talare utmärkte sig också Peter Rådberg (MP) och Hans Linde (V) med skarpt formulerade ställningstagande gentemot Nato. Vid 12-tiden startade demonstrationen som pågick i en timme genom centrala Luleå.

Tre polisbilar och ett stort antal poliser till fots följde med demonstranterna. Även en helikopter var med i bevakningen, vilket störde det inledande mötet utanför gallerian. Stridsplan från Nato passade också på att flyga över Luleå, men det taggade demonstranterna ännu mer.

Applåder
När demonstrationståget återkom till utgångspunkten utanför gallerian fick Agneta Norberg, Sveriges Fredsråd, både applåder och burop när hon talade. Eller rättare sagt de församlade blev provocerade att ropa bu när hon klädde sig i ett långt band av amerikanska flaggor.

Inte för att Agneta Norberg är förtjust i vad USA gör, tvärtom, det var för att illustrera hur den svenska flaggan har begravts av högerregeringen just nu på nationaldagen. 

Den mest uppskattade talaren den här dagen blev imitatören och satirikern Olof Buckard, inte enbart för hans beska attacker mot så väl regeringen och Nato som mot kapitalismen i allmänhet, utan även för att han stod pall mot den hagel- och regnskur som just för tillfället drog in över Luleå.

”Nato go home”
Det var en kylig lördag i Luleå, men bland demonstranterna var det varmt. Allt gick lugnt till, inga störningar från det ”svarta blocket” eller andra som hellre kastar gatsten på poliser än att föra fram sina åsikter.

Det bestående intrycket av demonstrationen är att Nato inte är välkommet, varken till Norrbotten eller Sverige. Därom råder ingen tvekan. På vägen hem mot redaktionen i Skellefteå igen ringer ”Nato go home” ännu i öronen.

KENT HALDEBO
Proletären nr 24, 2009

Svensk militär laddar upp utomlands
”Skarpa skott från en 57 millimeterskanon på den svenska korvetten HMS Malmö stoppade somaliska pirater i Adenviken”, skriver Försvarsmakten på sin hemsida. Sju av de påstådda piraterna togs tillfånga. För första gången på 200 år har krigsfångar tagits i förvar på svenskt territorium.

Somalia, ett av världens mest politiskt instabila länder, ett sargat land som är präglat av fattigdom och decennier av inbördeskrig. Ingen regering, eller grupp, har sedan början av 90-talet haft fullständig kontroll över hela landet.

Många av Somalias fiskare tvingades byta bransch när fisket inte längre blev inkomstbringande, pga att utländska fiskeflottor sedan länge opererat illegalt utanför landets kuster. Många förlorade dessutom fiskebåtar i samband med tsunamin 2004.
Det uppskattas att EU har cirka 50 stora industriella fisketrålare i området kring Indiska Oceanen, varav många av dessa fiskar utanför den somaliska kusten. 

Humanitär kris
Somalias kuststräcka var förr levebröd för många, men nu är det ett minne blott. När kapitalistiska intressen hotas agerar västvärlden snabbt, men när det däremot gäller den humanitära krisen i landet är oförmågan uppenbar.   

USA har ekonomiska intressen i Somalia. I december 1992 landsteg den amerikanska marinkåren på Somalias kust för att förstärka sin position i landet, framför allt kring huvudstaden Mogadishu. Aktionen misslyckades, men i januari 2007 återkom USA och gjorde en flygattack mot landet.

Läget i Somalia har hela tiden förvärras. Skulden vilar tungt på västvärlden och USA. Få ansträngningar har gjorts för att lindra den humanitära krisen i landet. Att kapa fartyg har för många somalier blivit enda möjligheten att ta sig ur fattigdomen, det finns inget annat att leva på. Piraterna består av ex-soldater, fiskare och lokalbefolkning.

Men när ekonomiska intressen står på spel agerar västvärlden snabbt. Den aktuella militärinsatsen i Somalia, där många andra länder än Sverige deltar, ska stoppa pirater från att attackera frakt av olja och andra varor i området.

”Operation Atlanta”
Svenska marinen deltar i ”Operation Atlanta” från 15 maj till 15 september. Huvudsyftet är enligt försvarsmakten att skydda fartyg med förnödenheter från FN-organet World Food Program till Somalia.

Men i flottstyrkans uppdrag ingår även att skydda ”sårbara” fartyg utanför den somaliska kusten för att ”avskräcka, förebygga och stoppa piratattacker utanför den somaliska kusten”.

Västvärldens snabbhet att agera när det gäller ekonomiska intressen står i skarp kontrast till oförmågan att lösa den långvariga krisen i Somalia. Det är inget annat än ett hyckleri på global nivå.

I det falska uppsåtet deltar Sverige med en militärstyrka på 152 sjömän på korvetterna Stockholm och Malmö samt stödfartyget Trossö, till en beräknad kostnad av 200 miljoner kronor.

Det var i november 2008 som regeringen beslutade att Sverige skulle sända ner en militär styrka för att stoppa piraterna Somalia. I mars bestämde sig riksdagen för att stödja regeringens beslut att Sverige ska delta i ”Operation Atlanta” från 15 maj till 15 september.

Och nu har HMS Malmö lyckats stoppa ett påstått kapningsförsök mot ett grekiskt fartyg i Adenviken. Manskapet sköt med en 57 millimeterskanon, kulspruta och använde sig av prickskytt.

Den efterföljande båtjakten tog 20 minuter innan den somaliska piratbåten kunde bordas av den svenska militären. De sju somalierna greps och fördes sedan i handfängelse ombord på HMS Malmö.

Militäroperationen i Somalia leds av EU (av EUNAVFOR med Nato-befäl från Storbritannien) som också avgör vad som sker med piraterna. Sverige ingår i styrkan under FN-mandat. Enligt avtal mellan EU och Kenya ska pirater som grips av EU-styrkor föras till Kenya för att ställas inför rätta. Vilket öde som väntar där är ovisst.

De gripna bedyrar sin oskuld. Men i måndags överlämnade Sverige de sju tillfångfatagna till kenyanska myndigheter.

Militär uppladdning
Krigsoperationen i Somalia ingår i en svensk militär uppladdning utomlands. I dag finns det cirka 400 svenska soldater utstationerade i Afghanistan, drygt 250 på Balkan (Kosovo) samt ett 50-tal sammanlagt i Sudan, Neapel, Kongo, Sydkorea och i Kashmir för att bevaka konflikten mellan Indien och Pakistan.

Uppdragsgivare är antingen EU eller Nato, eller både ock. Under de senaste tio åren har Sverige dragits allt mer med i USA-imperialismens ansträngningar att befästa och utvidga sin maktställning globalt. Den pågående Natoövningen i Norrbotten är ännu ett exempel på just detta.