– Wahid Rahimi kom till Sverige i februari 2004 tillsammans med sina föräldrar. Han hade utsatts för ett mordförsök i Afghanistan, eftersom han hade ett kort förhållande med en tjej som var bortlovad, berättar Thabo ´Muso som är ombud till Wahid Rahi.

Wahid Rahimi blev skjuten tre gånger med ett automatgevär. Men han överlevde, och lyckades ta sig till Sverige tillsammans med sin familj för att söka asyl. Men medan föräldrarna fick stanna av humanitära skäl – båda är svårt sjuka – så fick Wahid Rahimi avslag på sin asylansökan.

– Wahid ansågs kunna klara sig i Afghanistan, eftersom han är ung och man, säger Thabo ´Muso.

Över hälften får avslag
Wahid Rahimi är inte den enda afghanska flyktingen som fått avslag på sin asylansökan med den motiveringen. I somras fattade Migrationsöverdomstolen ett vägledande beslut som innebär att afghaner kan skickas till internflykt i Kabul, även om de inte har ett socialt nätverk i staden. Hittills har ett tjugotal afghaner utvisats, varav de flesta är unga män. Men mångdubbelt fler har fått avslag på sin asylansökan. Enbart första halvåret i år fick 238 afghaner avslag. Det innebär att bara trettio procent av afghanerna beviljades uppehållstillstånd.

Migrationsöverdomstolens vägledande beslut har bland annat kritiserats av UNHCR, som har vädjat till domstolen att tänka om. ”Att återvända till platser där individen inte härstammar från eller har släktband kan göra det omöjligt att upprätthålla livsuppehälle”, menar FN-organet. Men Migrationsöverdomstolen har inte tänkt om, och Migrationsverket följer blint beslutet.

I mars i år verkställdes utvisningen av Wahid Rahimi. Han skildes från sina svårt sjuka föräldrar och sattes på ett plan till Kabul.

– Sedan dess har han försörjt sig genom privata pengar han fått från ambassaden och från mig. Några dagar fick han bo hemma hos en taxichaufför och ett tag har han bott hemma hos en familj, berättar Thabo `Muso.

Grov misshandel
Wahid Rahimi har i flera sms till sitt ombud berättat om de miserabla förhållandena han lever under i Kabul, men det var först för tre veckor sedan som han ringde upp Thabo `Muso. Då var läget mycket allvarligt.

– Han har misshandlats grovt av afghanska poliser som försökt pressa honom på pengar, berättar Thabo ´Muso. De vet troligen att han har anknytning till ett västland, och därför tror poliserna att de kan tjäna en rejäl hacka.

Wahid Rahimi slogs blodig och hotades till livet. Poliserna visade en handgranat för honom och lät honom veta att nästa gång de träffas så ska de stoppa granaten i munnen på honom, om han inte betalar 20000 dollar.

Händelsen har rapporterats av flera nyhetsmedier i Sverige, men trots det så tänker Migrationsverket inte ändra sin praxis. Utvisningarna till Afghanistan ska fortsätta.

– Jag tycker det är beklagligt att vi utvisar personer till Afghanistan. Det är fel ur humanitär synpunkt. Dessutom så anser jag att vi inte tillämpar lagen rätt, säger Thabo ´Muso.

Han menar att ny bevisning, så som UNHCR:s rapporter, visar att det inte är säkert i Afghanistan.

– Migrationsverket hävdar att de bara följer praxis, men alla domar kan diskuteras. Ny aktuell bevisning ska beaktas, men det gör inte Migrationsverket. Dessutom har de ett utredningsansvar, som de inte heller följer.

Senast för några dagar sedan fortsatte Migrationsverket envist att hävda att det är rimligt att skicka tillbaka afghaner till internflykt i Kabul. Detta trots att det varken går att hitta bostad eller försörja sig utan kontaktnät i staden. De flyktingar som Sverige utvisar riskerar därför att svälta ihjäl, eller tvingas begå kriminella handlingar för att överleva.

– Därför försöker folk som utvisas till Kabul fly därifrån. Över sjuttiofem procent av dem som skickats till Kabul har stuckit därifrån. Det utmärkande för dem som stannar kvar är att de inte har något annat val, berättar Thabo `Muso.

Även när det gäller den omdiskuterade frågan om vad som ska betecknas som ”väpnad konflikt”, och hur paragrafen i utlänningslagen om ”svåra motsättningar” ska tolkas så menar Thabo ´Muso att det finns oklarheter. Migrationsverket hävdar att det bara är när ett land betraktas vara i väpnad konflikt som asyl kan ges utan att individuella skäl måste åberopas. Läget i Afghanistan betraktas inte som en väpnad konflikt, utan som svåra motsättningar.

”Feltolkning av lagen”
Thabo `Muso menar att Migrationsverket inte har något stöd i internationell rätt för hur de definierar ”väpnad konflikt”. Dessutom anser han att det inte behöver föreligga individuella skäl för att någon ska kunna få asyl om det råder svåra motsättningar i ett land.

– I Afghanistan är det våld och död. Du behöver inte vara individuellt utsatt för att du ska sprängas av en bomb. Därför ska det inte nödvändigtvis krävas individuella skäl för att få stanna i Sverige. Det är en feltolkning av lagen, menar jag.

Nu har Wahid Rahimi sökt uppehållstillstånd i Sverige med hänvisning till familjeanknytning. Dessutom har han sökt asyl som kvotflykting. Besked väntas inom kort.
– Wahid Rahimi kommer att komma tillbaka till Sverige – antingen på två ben, eller i en likkista, säger Thabo ´Muso.

LISA ENGSTRÖM, Proletären nr 39, 2008