Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Israel får vänta på tankplan

Israel har länge velat köpa tankplan från USA för att kunna bomba Iran. Men oenighet om Irans kärnenergiprogram gör att USA låter Israel vänta på leverans.

Israel har kommit överens med USA om att köpa åtta Boeing KC-46 som kan tanka andra plan i luften. Den 30 december slutfördes en affär på två KC-46, men Israel får vänta på leverans till 2024.
USAF/Christopher Okula

För några veckor sedan bombade Israel hamnen i den syriska staden Latakia. Det var bara den senaste i raden av hundratals israeliska bombräder i Syrien sedan kriget bröt ut 2011. 

I november dödades fem personer när Israel bombade i Homs och i oktober dödades fem personer utanför Damaskus och nio i närheten av Palmyra, enligt Londonbaserade Syriska människorättsobservatoriet. Men Israel vill kunna nå längre än så i sina folkrättsvidriga attacker.

Redan 2020 godkände USA:s utrikesdepartement att Israel ska få köpa toppmoderna plan för tankning i luften av det amerikanska företaget Boeing, och i mars 2021 godkände UD försäljningen av åtta KC-46 plan. Varje sådant kan ta en last på 70.000 liter, så efter leverans skulle israeliska bombplan få helt nya möjligheter att kunna bomba avlägsna mål utan mellanlandning.

Minst ett sådant mål har Israel sedan länge redan utsett. I staden Natanz i norra Iran, nästan 200 mil från Tel Aviv, finns anläggningar som både forskar på kärnfysik och kan anrika uran. I mer än tio år har Israel önskat bomba Natanz, men en svårighet har varit att Israels nuvarande lufttankningsplan är 50 år gamla. Och något godkännande från USA att angripa har man heller aldrig fått. 

I december förra året rapporterade New York Times att krigshökarna i Israel bett USA snabba på leveranserna av KC-46 men fått nobben. Beskedet blev att tidigast i slutet av 2024 kan möjligen plan levereras. USA anger som skäl att hoten från Kina gör att den egna stridsförmågan måste höjas i Indiska oceanen och i Stilla havet. 

Någon sanning finns säkert i detta. Men USA har redan cirka 80 KC-46:or, så en viktigare anledning är oenigheten mellan USA och Israel om hur Irans program för att anrika uran ska hanteras. 

Det avtal om kärnenergi som president Obama 2015 förhandlade fram med Iran sades upp av president Trump 2018. För detta fick Trump stort beröm av Israels dåvarande premiärminister Benjamin Netanyahu, Israel har ju aldrig önskat något sådant avtal med Iran. Israels nuvarande premiärminister Naftali Bennett påstår att ett nytt avtal med Iran bara leder till att landet rusar mot att kunna tillverka en atombomb.

Iran har de senaste åren fått uppleva att dess medgörlighet i att minska sin anrikning av uran inte alls belönats och för några månader sedan kom ett trotsigt besked från Teheran. Då förklarade Iran offentligt att man anrikat uran upp till 20 procent. Redan fem procents anrikning räcker för att få bränsle till kärnreaktorer, så beskedet var ett sätt att säga ”så länge ni i väst jävlas med oss kommer vi att anrika och 20 procent är ingen övre gräns”.

Fakta

Anrikning av uran

Allt uran i naturen har samma kemiska egenskaper, men av 1.000 kilo uran är 992,7 kilo det tunga uran 238, 7,2 kilo det lättare uran 235 och det sista hektot består av det ännu lättare uran 234. Det är uran 235 man vill komma åt vid anrikning, får man upp andelen U235 till cirka fem procent har man ett bränsle till kärnreaktorer. 

För att tillverka en atombomb måste andelen U235 komma upp till 90 procent. Metoden är vanligen att centrifugera uran i gasform så att det tunga U238 av centrifugalkraften kastas mot centrifugens vägg medan det lättare U235 blir kvar närmre centrifugens centrum.

Totalpriset för de åtta planen blir omkring 2,4 miljarder dollar, men betalningen är det minsta problemet för Israel. Affären är en del av det avtal Barack Obama undertecknade 2016 och innebär att Israel mellan 2017 och 2028 ska få militär hjälp på cirka 26 miljarder dollar. Så det blir arbetarklassen och mellanskikten i USA som betalar räkningen.