Lås upp hela webbplatsen
Ledarkrönika

En motkraft till enfalden

Fotograf: Proletären
Istället för något slags hopp om att en framtid är möjlig för alla så ska man nu bura in 13-åringar. Lite för tidigt, säger sossarna, vi måste vänta tills de blir 14 år. Där har ni att välja mellan i valet.

Om sju månader är det val. Fria och demokratiska val. Själva kronjuvelen i den så kallade västerländska demokratin. Det man rapporterar och pratar mest om i media är hur olika regeringsalternativ ska komma att se ut. Vem eller vilka som kan tänkas regera ihop.

I övrigt pratar man om den ökade hotbilden utifrån och det ryska hotet, om nödvändigheten av ett Nato som garant för tryggheten och vår demokrati och stödet till Ukraina. Miljarder till upprustning och krigsindustrin. Välfärden och lån ska finansiera detta. Sedan snackas det om hotbilden inifrån, om repression och straff.

Långvarig propaganda och ständiga hotbilder som målas upp både inifrån och utifrån påverkar såklart människor. Många blir mer ängsliga, rädda och i någon mening mer primitiva och förlorar förmågan att tänka längre och bortom.

Istället för fritidsgårdar och kvarterspoliser, och något slags hopp om att en framtid är möjlig för alla, så ska man nu bura in 13-åringar. Lite för tidigt, säger sossarna, vi måste vänta tills de blir 14 år. Där har ni att välja mellan i valet, så lite skiljer partierna åt idag i stort som smått.

Jag vill inte välja mellan 13 eller 14 år. Jag vill inte välja skola, elbolag eller försäkringar hit och dit. Inte heller vårdcentral eller kommunal eller privat hemtjänst. Jag vill ha en bra och värdig vård och omsorg, och skola för barnen. Det måste finnas en grundläggande trygghet som bygger på ett samhälleligt ägande.

Du bror, det beror inte på alla med utländsk bakgrund att läget är som det är. Det är möjligt att alltför många från orten blivit ett symtom på individualismen, girigheten och vilsenheten som den här så kallade fria demokratiska världen ger oss, med val och möjligheter för diverse gangstrar och ockrare att tjäna pengar på våra skattepengar.

Men låt oss inte förslöas eller nedslås av sakernas tillstånd. Låt oss istället tillsammans och efter förmåga gå ut och argumentera, samtala och stundom agitera för det enda kloka – att låta välfärden, humanism och solidaritet vara ledstjärnan istället för vapen, krig och girighet. Både här hemma och i  andra delar av världen där bödlarna bombar sönder och svälter ut folket.

Vi behövs som motkraft till enfalden, inte minst i den kommande valrörelsen.

Dela artikeln