Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Kan Fernández ta Argentina ur nyliberalismens grepp?

Argentina befinner sig i kris efter Macriregeringens nyliberala politik. Alberto Fernández valkoalition Frende de todos, som leder i opinionsundersökningarna, kommer att ha stora uppgifter framför sig om de vinner.

Frente de todos presidentkandidat Alberto Fernández möter anhängare vid ett valmöte.
Facebook / Frente de todos

Valet i Argentina på söndag hålls i ett land präglat av djup ekonomisk och social kris. Macriregeringens nyliberala projekt är ett öppet plundringsprojekt. Argentina är idag i en situation med högre skuldsättning och värre fattigdom än under den svåra krisen 2001. Det har aldrig tidigare varit så många människor som sover på gatan, som lider brist på mat och arbete, och som inte kan betala el-, gas-, och vattenräkningarna. 

Med Mauricio Macri som president har landet satts i en katastrofalt stor skuld, varav 40 procent är till Internationella valutafonden, IMF. Den totala statsskulden har redan överskridit 100 procent av BNP. Dessutom sker en omfattande valutaspekulation och kapitalflykt. 

De ekonomiska grupper som stöder Macri gynnas ekonomiskt till aldrig tidigare skådade nivåer, på bekostnad av landets skuldsättning och befolkningens fattigdom. 

Den registrerade sysselsättningsgraden är den lägsta sedan 2002. Dessutom har minimilönens köpkraft sjunkit med 36 procent sedan mitten av 2015. Det har lett till att den inhemska konsumtionen sjunkit, vilket tillsammans med den icke-reglerade importen i sin tur försvagat den inhemska industrin och gjort att arbetslösheten ökat.

Fattigdomen är långt ifrån att närma sig noll, som president Mauricio Macri lovade i sin valkampanj 2015. Nu är den uppe i 34,5 procent totalt för hela landet, och 52,6 procent av barnen under 15 år är fattiga.

Inkomstgapet mellan de rikaste tio procenten av befolkningen och de fattigaste tio procenten har ökat till den högsta nivån av ojämlikhet på 13 år. 

Macriregeringen har kriminaliserat de sociala protesterna. Aktivisten Santiago Maldonado avrättades av de repressiva styrkorna 2017, när han deltog i en protest mot stöld av urbefolkningens mark som mapuchefolket utsätts för. 

Macri missbrukar också juridiken för att förfölja politiska motståndare. I allians med delar av rättsapparaten, de dominerande massmedierna och många gånger också underrättelse- och säkerhetstjänsterna – under förevändning att bekämpa korruption – manipulerar de nyliberala politikerna lagarna mot sina politiska motståndare.

Det finns idag många politiska fångar i Argentina. Sociala aktivister och tidigare politiska tjänstemän sitter i fängelse utan att ha fått en rättegång. Den mest kända är Milagro Salas, aktivist i norra Argentina med indianskt ursprung, som fängslades strax efter att Macri blev president i december 2015.

Den regering som tar makten i december kommer att överta ett förstört Argentina med ett fattigt folk. Det behövs en politiskt bred koalition som inte bara kan vinna valet utan också styra landet, uppfylla vallöften och lösa befolkningens mest akuta behov. 

Presidentkandidaten Alberto Fernández har sagt att om han vinner valet kommer Argentina att lämna Limagruppen (den sammanslutning av Latinamerikas högerregeringar som attackerar Venezuela), och istället stödja Mexikos och Uruguays ansträngningar att hjälpa Venezuela med situationen i landet. Alberto Fernández säger också att den sociala och politiska krisen i både Ecuador och i Argentina är en produkt av de hårda kraven från IMF. 

Valkoalitionen Frente de Todos (Allas front) leds av Alberto Fernández och förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner, som kandiderar till posten som vicepresident. Valkoalitionen består av både vänsterpartier och mittenpartier och kom på första plats i primärvalet i augusti i år med 47 procent av rösterna. Mauricio Macri fick 32 procent av rösterna.

Frente de Todos väntas få mer än 50 procent av rösterna på söndag. Om de inte får det blir det en andra valomgång den 24 november. 

Efter bakslaget i primärvalet radikaliserade Macri sin valkampanj åt höger på ett sätt som liknar Bolsonaros kampanj i Brasilien, genom att anklaga utsatta grupper, fackföreningar, fattiga invandrare och sociala rörelser för att vara orsaken till osäkerhet, arbetslöshet och fattigdom.

Målen för den kommande regeringen kommer att vara att ge mat och sysselsättning till folket, att minska inflationen och att öka den inhemska konsumtionen. Frente de Todos är en bred front mot de nyliberala och högerpopulistiska partierna. De kommer att stå inför stora konfrontationer mellan olika grupper i samhället.

Makteliten kommer att försöka sätta sig på den nya regeringen. Fackföreningar och de sociala rörelserna måste också sätta press på den nya regeringen för att folket inte åter ska hamna i en förlorad situation.