Hoppa till huvudinnehåll

Klena avtalskrav från Kommunal

Kommunal hoppade i höstas av LO-samordningen och förhandlar själva med sina motparter i avtalsrörelsen. Ändå är Kommunals krav blyga och förbundet kräver knappt några löneökningar överhuvudtaget.

Kommunal är LO:s största förbund.
Montage: Proletären

Årets avtalsrörelse sköts upp och flyttades från mars till oktober. Under denna tid har många av Kommunals medlemmar arbetat mycket hårt. I kampen mot pandemin har de fått arbeta övertid och riskerat sin hälsa.

Under sommaren har Kommunal drivit kampanjen ”applåder i all ära – men vad vi behöver är högre löner” i sociala medier. Trots det kräver de i avtalsrörelsen 2020 knappt mer i löneökningar än att man hänger med inflationen.

Arbeiderpartiet
Tobias Baudin, Kommunals ordförande. Kommunal yrkar på löneökningar med cirka 3 procent.

– Självklart är Kommunals krav låga i förhållande till de risker vi som personal utsätts för under en pandemi med samhällsspridning, säger barnskötaren och kommunalaren Demitrios, som egentligen heter något annat.

– Vi måste vara på arbetet trots risk för både liv och hälsa för att samhället ska fungera. Under en period på två månader hade vi halv personalstyrka att tillgå, vi fick inte heller ta in vikarier på grund av smittorisken. Det skulle lösas ändå.

Demitrios tycker att arbetarna förtjänar minst dubbelt så mycket som Kommunal kräver.

– Med tanke på att hundratusentals inom kommunal arbetar inom samhällsbärande funktioner så borde vi kräva minst det dubbla. Vi borde också kräva mer statligt stöd generellt, inte bara när det är pandemi.

Likt LO inleder Kommunal förhandlingarna med att kräva en generell löneökning på tre procent – endast en procentenhet över inflationsmålet. Inflationsmålet är riksbankens mål för hur mycket dyrare varor och tjänster blir. Med andra ord kräver fackförbunden bara en löneökning på en ynka procent. Dessutom ska man förhandla och fackens utgångsbud brukar ligga högre än vad det blir i slutändan.

Utöver det vill Kommunal att deras utbildade medlemmar, som barnskötare och undersköterskor, ska få 0,5 procentenheter extra. Enligt Kommunal tjänar en genomsnittlig undersköterska 26 516 kronor och en barnskötare 25 369 kr på en heltidstjänst. Detta innebär en löneökning på totalt 927 respektive 888 kronor, utan att räkna med det som äts upp av inflationen.

– Det ska såklart löna sig att utbilda sig. Så visst ska man få en ökning. Men Kommunal borde resa kravet på en höjd lön med fyra procent för alla, säger undersköterskan Agnes Johansson i Göteborg som arbetat på en av Östra sjukhusets covid-avdelningar under våren.

– Det känns bakvänt att jag faktiskt får mer i plånboken för att hela världen lider under detta virus. Jag har fått en coronabonus på 500 kronor per pass och då gör jag ju mig nästan beroende av att viruset ska finnas kvar så att jag får en skälig lön. För den behöver höjas!

I avtalet som tecknades 2016 påstås att ”heltid ska bli norm”. Trots det arbetar ungefär hälften av de anställda i Kommunals arbetargrupper deltid. Och en tredjedel av alla inom Kommunals avtalsområde arbetar på tidsbegränsade anställningar. Många mot sin vilja. Det innebär att lönerna och löneökningen blir ännu lägre.

Många av fackförbundets sektioner har individuell lönesättning. Arbetsgivaren får en pott som de delar upp på de anställda och en del kan få mindre och andra mer i löneökning.

– Eftersom lönerna är individuella för oss undersköterskor ska det ju spegla ens arbetsinsats. Allas arbetsinsats har höjts sen i våras på grund av den avancerade vården som covidpatienterna behövde. Så vi borde få en stor ökning allihop men pengarna kommer inte finnas till det, säger Agnes Johansson.

Proletären har sökt Kommunal som inte vill kommentera avtalsrörelsen just nu. 

PROLETÄREN FRÅGAR

Kommunal kräver 3-3,5 procent löneförhöjning för undersköterskor, det blir ungefär 900 kronor i månaden. Tycker du undersköterskorna förtjänar högre lön?

Alfredo Teran Öman
Ronald Olausson

Ronald Olausson, pensionerad varvsarbetare

– Jag tycker det låter lite. De förtjänar ett ordentligt lönelyft. Ifall de får bra betalt så kan man få bättre personal. Jag tycker inte de kan hålla på och ha massa timanställningar heller. Det måste bort.

Alfredo Teran Öman
Annika Banfield

Annika Banfield, författare och egen företagare

– Ja, men det låter alldeles för lite. De borde ha minst 27.000 i grundlön. För min del borde de ha 30.000 till och med. Men det är många som har samhällsbärande funktioner i samhället som borde få höjd lön, tycker jag.

Alfredo Teran Öman
Måns Bergman

Måns Bergman, glassfabriksarbetar

– Jobb som kräver utbildning och som är så stressigt för de anställda som undersköterska förtjänar ännu mer i löneökning. Det är så viktigt att ha kompetent personal och det känns inte som de ska behöva kämpa för att det ska gå runt. Jag tycker 900 kronor låter ungefär som att det ligger hack-i-häl med prisutveckling för typ höjda hyror och priset på citroner.  

  • Inrikes
  • Utrikes
  • EU
  • Ledare
  • Kultur
  • Krönikor

  • E-tidning
  • Prenumeration
  • Om Proletären
  • Kontakta oss