Hoppa till huvudinnehåll

Kommunistisk Parti: ”Rädslan vann över EU-motståndet”

Det blev ett ja i den danska folkomröstningen om att delta i EU:s militära samarbete. Ett skamlöst utnyttjande av kriget i Ukraina ligger bakom nej-sidans nederlag, säger Kommunistisk Partis ordförande Lotte Rørtoft-Madsen.

– Det blev rädslan och osäkerheten som vann, säger Kommunistisk Partis ordförande Lotte Rørtoft-Madsen.
3F Köpenhamn/Kommunistisk Parti

Igår folkomröstade danskarna om att ta bort landets undantag från EU:s försvarssamarbete. Efter en kampanj präglad av kriget i Ukraina röstade 66,9 procent av väljarna ja till att ta bort undantaget.

– Det blev rädslan och osäkerheten som vann mot det danska folkets djupt rotade EU-skepsis och EU-motstånd. Ja-sidan har fört en kampanj som i stort sett bara handlat om att vi ska stå enade med resten av Europa, för annars kommer Putin och tar oss, säger Kommunistisk Partis ordförande Lotte Rørtoft-Madsen till Proletären.

Danmark gick med i EU 1973. I en folkomröstning om Maastrichtfördraget 1992 röstade en majoritet av danskarna först nej, och fyra undantag förhandlades därför fram. Danmark skulle vara undantaget EU:s militära samarbete; ha rätt att stå utanför eurosamarbetet; vara undantaget rättslig överhöghet; samt garanteras att EU-medborgarskap inte kan ersätta danskt medborgarskap.

Det här var tredje gången danskarna sedan dess fått rösta om undantagen. 2000 röstade man nej till euron och 2015 nej till att ta bort det rättsliga undantaget.

Men den här gången, i skuggan av kriget i Ukraina, var det annorlunda, säger Lotte Rørtoft-Madsen.

– Det har skapat stor osäkerhet och rädsla i befolkningen. Vi har pratat med många som vi känner som traditionellt skulle röstat nej, men som röstade ja den här gången.

Samtidigt visar det låga valdeltagandet (65,8 procent) på att det helt säkert fanns många danskar som vägrade ta ställning mitt under brinnade krig, säger hon.

Folkomröstningen är en del av en större offensiv i de nordiska länderna. Den hölls bara två veckor efter att Sverige och Finland ansökt om att gå med i Nato, och det norska stortinget väntas imorgon fredag besluta om att tillåta amerikanska soldater på fyra speciella ”områden” – som inte kallas baser för att inte gå emot det norska Natoundantaget om att inte hysa amerikanska baser i fredstid.

– Det är ett skamlöst utnyttjande, en chockdoktrin som man använder för att genomföra vad ledande krafter i årtionden har önskat sig. På den andra sidan kriget, när röken skingrats och folk börjar tänka klart igen, kommer man se vilka jättesteg bakåt vi har tagit de här månaderna, säger Lotte Rørtoft-Madsen.

– Men just nu är folk så påverkade av chocken man fått. Och i den här situationen är det faktiskt ganska imponerande att en tredjedel av de danska väljarna röstade nej. 

Samtidigt har det traditionellt starka EU-motståndet i Danmark svikits av företrädare i folketinget. Vänsterpartiet Enhedslisten svängde för bara några veckor sedan och ska inte längre kräva Danmark ut ur EU. Partiet uppmanade ändå till att rösta nej i onsdagens folkomröstning. 

– Men flera av Enhedslistens kända företrädare har varit ute i media de senaste dagarna och sagt att de tvivlat, och några har till och med sagt att de skulle rösta ja. Det har skapat förvirring och en stor del av deras väljare röstade nu inte mot EU.

Utanför folketinget har Folkebevaegelsen mod EU fört en riktigt bra kampanj, men den har inte nått ut brett i befolkningen, säger Lotte Rørtoft-Madsen.

– Det är inget tvivel om att EU-motståndet i Danmark nu grundligt måste överväga situationen efter det här nederlaget, och se hur man kan få nytt rotfäste och nå ut bredare.

Trots besvikelsen ser hon inte att det danska EU-motståndet till slut skulle vara besegrat, som en del på ja-sidan vill få det till.

– Vi är övertygade om att resultatet inte är ett uttryck för att EU-motståndet dött ut i befolkningen. Det lever vidare och kan aktiveras i många frågor framöver, till exempel i kampen mot en gemensam minimilön. Det blir nästa stora strid.