Kreditbolag lockar kunder – med socialism
Kreditbolaget Fairlo lockar sina kunder med rättvisa och socialism i marknadsföringen. Men sett till deras räntor verkar Fairlo inte mycket bättre än något annat bolag på marknaden.
Uppdatering: I en tidigare version av artikeln stod det att Fairlo inte följt ett beslutet från Arn. Detta stämmer inte och har ändrats i en uppdaterad version av artikeln.
I en riktad reklamkampanj på sociala medier marknadsför det svenska kreditbolaget Fairlo sina högkostnadskrediter under rubriken ”Kapitalism, möt socialism”. På sin hemsida målar bolaget upp en bild av sig som ett moraliskt företag som ger ger schyssta lån på en degenererad marknad:
”Krediter är av naturen dåliga och man gör bäst i att undvika dem om man kan. I en perfekt värld skulle inte krediter, lån och banker finnas. Men, vi lever inte i en perfekt värld och alla kan behöva lite hjälp ibland, för att få budgetar att gå ihop eller drömmar att infrias.”
Fairlo beskriver sig som ett ”värderingsdrivet fintechbolag” och i kampanjen lyfter de fram att ”alla får samma ränta utan aviavgifter”, att alla låntagare får ett ”fairnesskvitto” samt att de har ”en kundtjänst du kan prata med”.
Företagets egna räkneexempel för ett lån utgår från en ränta på 29 procent. Vid ett lån på 30.000 kronor som betalas tillbaks på fem år skulle detta innebära en vinst på 27.676 kronor för Fairlo. Räntan ligger därmed i linje med många andra snabblåneföretag.
Fairlo grundades av Jimmy Hanna, som också är största ägare i bolaget. Enligt Fairlos hemsida fick han och hans bror idén till företaget efter att deras mamma lurats in i en skuldspiral av en ”stor och välkänd bank”.
Styrelseordförande i Fairlo är Helena Westin. Hon är ordförande i Reklamombudsmannen och Sveriges kommunikationsbyråer – och sitter i styrelsen för Sveriges television, RFSL och Rättviseförmedlingen.
Stämmer då påståendet att Fairlo är ”schysstare” än andra kreditbolag?
Sedan 2021 har Allmänna reklamationsnämnden (Arn) fått in nio anmälningar mot Fairlo där alla handlar om personer som hävdar att de blivit utsatta för ett bedrägeri. När personerna meddelat Fairlo att de gjort en polisanmälan, och att återbetalningen av lånet därför bör pausas, har Fairlo av olika anledningar valt att säga nej.
I ett av fallen har Arn rekommenderat Fairlo att häva ett lån mot en person som hävdat att hen blivit utsatt för ett bedrägeri. Fairlo valde att följa Arns rekommendation.
För en månad sedan uppmärksammade Aftonbladet att Fairlo godkänt ett lån till en spelmissbrukande man som vid tillfället hade skulder på 1,7 miljoner kronor. Dagen efter han fick sitt lån godkänt på Fairlo tog mannen livet av sig.
”Det är klart att ett sådant här fall kräver självrannsakan. Rent generellt kan man konstatera att det svenska kreditsystemet på många sätt är dysfunktionellt och är långt ifrån vattentätt. Det är därför vi förespråkar, och aktivt arbetar för, ett nationellt skuldregister”, skrev Zeke Tastas, marknads och kommunikationschef på Fairlo, till Aftonbladet i samband med granskningen.
Vad i Fairlos villkor och räntor som är socialism är oklart. När Proletären kontaktar Fairlo avböjer de att kommentera sin kampanj.
”Hur mycket mitt hjärta än bultar för Proletären så avböjer jag ödmjukt denna förfrågan”, skriver Zeke Tastas.
Angåenden Arn-anmälningarna menar Zeke Tastas att fallen ”sällan är svartvita”, att det ofta är en ”olycklig konsekvens” av att Fairlo följer penningtvättslagstiftningen, och att bolaget bedömde att utredningarna behövde ha kommit längre för att de skulle kunna pausa inbetalningarna.
Vidare menar Zeke Tastas att Fairlo försöker vara ”schyssta” men att all utlåning har ”medfödda dysfunktioner”.
”Det finns ingen helig graal där vi kan uppfinna en deus ex machina som mirakulöst gör krediter schyssta, det som finns är ett genuint uppsåt att vara mindre röviga än andra krediter.”