Konsumtionslån bakom det växande skuldberget
Varför växer svenskarnas skulder? Bodil Halldin, budget- och skuldrådgivare i Höganäs, menar att kreditbolagens aggressiva marknadsföring är en del av problematiken.
I Kronofogdens statistik över svenskarnas obetalda skulder framgår det inte vilken typ av skuld som är vanligast. Enligt Bodil Hallin, budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun, pekar dock mycket på att de så kallade konsumtionskrediterna är en del av problematiken.
– Just denna typ av utlåning har ökat mycket senaste tiden. Och det har blivit mer naturligt att låna till konsumtion.
Anledningarna till varför dessa konsumtionsskulder växer är flera. Dels har räntorna varit låga under en lång tid vilket gjort det billigt att låna pengar. Den yngre generationen har också helt annan inställning till dessa lån.
– När äldre generationer lånade pengar var det oftast kopplat till investeringar, inte till konsumtion.
– En annan sak som påverkar skuldsättningen är kreditbolagens aggressiva marknadsföring ”köp nu, betala sen”. Vid internetköp har till exempel kreditalternativet ofta legat överst, vilket man nu har ändrat på via lagstiftning.
Något som tillkommit under de senaste 20 åren är också de så kallade högkostnadskrediterna. Senast i veckan kunde SVT rapportera om en ung man som via sms-lån spekulerat med aktier på börsen. Tanken om att snabbt bli rik hade skapat ett beroende som likställdes med ett spelmissbruk och hans skulder uppgick nu till flera miljoner.
– Förut fanns det inte en gräns för räntan på dessa lån. Nu har man via lagstiftning satt ett tak på 40 procent, vilket också är väldigt högt. Tanken är att pengarna ska vara betalda inom en månad, men det är inte alla som klarar det, säger Bodil Hallin.
– Det krävs inte heller mycket för att hamna i en skuldsituation.
Några riskfaktorer hon nämner är bland annat skilsmässa, depression, förlust av arbetsinkomst eller dödsfall i familjen.
Under pandemin har hon också sett att ungdomar tvingats ta krediter för att få vardagen att gå ihop.
– De som har haft en svag förankring på arbetsmarknaden, och inte varit med i en a-kassa, har tvingats ta lån till hyra, el och mat. Skuldproblemen finns i alla inkomstnivåer, men de utan gymnasiebehörighet och på lägre inkomstnivåer är självklart mer sårbara. Där finns det inte marginaler om något oförutsett sker.
Varje kommun ska enligt lag erbjuda sina invånare hjälp om de har problem med skulder eller svårt att betala sina räkningar. Bodil Hallin uppmanar dessa personer att ta hjälp så tidigt som möjligt för att undvika att skulderna växer.
– Prata med någon du har förtroende för eller ring kommunen skuldrådgivare. Det finns alltid hjälp att få!
Fotnot: Den så kallade effektiva räntan för konsumtionslån (där också kreditföretagens avgifter ingår) har i dagsläget inte något lagstiftat tak. För mindre summor kan därför räntan vara betydligt högre än 40 procent.