Kvinnofällan visar sig i pensionerna

– Jag bet sönder en tand som skulle kosta femtusen kronor att laga. Det fick jag önska mig i födelsedagspresent av mina barn.

Det säger Ann-Sofi Pettersson som är pensionär sedan åtta år. Hon är en av alla kvinnor som får betala för att pensionerna numera beräknas utifrån hela livsinkomsten, inte som i det gamla ATP-systemet efter de 15 bäst betalda åren i arbetslivet.

Ann-Sofi Pettersson är idag 69 år. Hon kom ut i arbetslivet som 18-åring. Efter att ha jobbat som timvikarie på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg några år läste hon först till kurator och sedan till sjuksköterska.

– Det var onödigt att jag utbildade mig två gånger. Men jag tycker ändå att jag har bidragit mycket till samhället med fyra barn.

Det första barnet hade kommit när Ann-Sofi Pettersson gick på sjuksköterskeskola. Efter ett år i yrket fick hon ett till och var hemma ett år. Två år senare fick hon tvillingar, då gick hon ner i arbetstid till 75 procent. Sedan jobbade Ann-Sofi Pettersson på Sahlgrenska fram till att hon gick i pension vid 62 år 2010.

– De ville att jag skulle byta arbetsuppgifter och ta hand om en avdelning på 20 patienter, och jag ansåg att jag inte kunde det längre. Det var det här med datorisering, jag prövade men det funkade inte.

Ann-Sofi Pettersson föreslog att hon kunde dela ansvaret med någon och ha hand om färre patienter.

– Men då var jag inte önskvärd längre.

När barnen var vuxna skiljde sig Ann-Sofi Pettersson från sin man. Idag lever hon ensam i lägenheten i Majorna i Göteborg där vi befinner oss. Hyran är 5.800 kronor. Bostadstillägg kan hon inte få eftersom hon äger en liten kolonistuga i Slottsskogen. Efter skatt får hon ut 13.500 som ska betala mat och hyra, hemförsäkring, tandvårdsförsäkring, bredband och telefon.

– Och det är tack vare en privat pensionsförsäkring, som försvinner när jag fyller 70 nästa år. Den är på 1.800 i månaden, efter det kommer jag få svårt att klara mig.

– Samtidigt finns det många som har sämre pension än jag, arbetarkvinnor som har jobbat deltid med låga löner, lägger hon till.

Eftersom Ann-Sofi Pettersson är född före 1954 består hennes allmänna pension förutom inkomst- och premiepension av en del tilläggspension, från ATP-systemet. De som är födda efter 1954 får ingen tilläggspension. Och omkring en halv miljon kvinnor i Sverige får redan idag ut så kallad garantipension, som ligger på strax över 8.000 kronor i månaden.

Bredvid Ann-Sofi Pettersson sitter Stefan Holm. Han har effektivt 42 års yrkesliv till grund för sin pension. Först som mejeriarbetare på Arla och de sista 29 åren som tjänsteman på samma företag. Han har också varit anställd på Proletärens redaktion på 1980-talet. När han var färdig för dagen på redaktionen jobbade han kvällar på mejeriet.

– Då hade jag ett smörjobb, om man får snacka mejerispråk. Jag diskade rörsystemet efter dagens produktion. Sedan när rördiskningen automatiserades blev jag tjänsteman.

Stefan Holms pension före skatt är drygt 32.000 kronor, han får ut nästan 22.000. Han är också ensamstående, men har inga problem att betala hyran på 6.800 för fyrarummaren i Angered som han ensam bor kvar i, sedan exfrun och de vuxna barnen flyttat ut.

Att Stefan Holm har nästan dubbelt så hög bruttopension som Ann-Sofi Pettersson visar tydligt hur orättvisa pensionerna blir, säger han.

– Systemet är så giftigt efter den senaste pensionsreformen, och det vet politikerna om. Göran Persson sa ju själv att svenska folket kommer att bli förbannade när de väl förstår vad vi har gjort.

– Nä, pensionen var inget man tänkte på förrän man väl skulle bli pensionär, säger Ann-Sofi Pettersson.

Förutom att kvinnor är förlorare i det nya pensionssystemet pekar Stefan Holm på två andra avgörande faktorer för hur pensionen blir, om man är arbetare eller tjänsteman och om man är offentligt eller privat anställd. Pensionsavtalen är helt enkelt bättre i tjänstemannafacken och bättre i det privata än i det offentliga.

– En arbetskamrat på Arla, som var chaufför och inte tjänade mycket mindre än jag, har mycket lägre pension än jag har, bara på grund av att han var med i LO.

Stefan Holm och Ann-Sofi Pettersson är överens om att en del av orättvisorna i pensionssystemet beror på samhällsstrukturerna bakom, att kvinnor förväntats ta större ansvar för barnen för att sedan kunna ta del av mannens pension också.

– Det måste rättas till i systemet, säger Stefan Holm. För det finns nog i huvet på folk, även på planerande politiker, att parfamiljen är en slags normalitet. Men så ser det ju inte ut, idag lever många ensamma.

Trots att en kvarts miljon pensionärer i Sverige lever under fattigdomsgränsen är pensionssystemet frånvarande i den politiska debatten. I samband med riksdagens budgetomröstning den här veckan handlar det om marginella skattelättnader, som inte imponerar på Ann-Sofi Pettersson.

– När de pratar om att höja pensionerna med hundra spänn så du kan gå ut och köpa dig en korv känns det bara som ett hån.