Offentliga upphandlingar sänker villkoren för städare
Jakten på lägre och lägre anbud inom offentliga upphandlingar skapar sämre villkor för landets städpersonal. Nu kräver den ideella organisationen Städbranschen Sverige fler kontroller för att upptäcka fusk. "Kollektivavtal är inte alltid en lösning som fungerar", säger städerskan Gesa Markusson.
Redan 2006 uppskattade Dagens Nyheter att hälften av alla privata städföretag fuskade med skatten. Och efter närmare 15 år verkar det inte som att situationen blivit bättre. Detta menar den ideella organisationen Städbranschen Sverige som nu riktar kritik mot upphandlingssystemet och LOU, lagen om offentliga upphandlingar.
– Upphandlare gömmer sig ofta bakom LOU och släpper igenom städföretag med en tvivelaktig bakgrund. Jag tror att offentlig sektor kan bättre, men de vill inte, säger städerskan Gesa Markusson till Proletären.
Markusson började sitt jobb som städerska på 70-talet och har tidigare varit förtroendevald inom Fastighets. Idag är hon pensionerad och engagerad i Städbranschen Sverige. En ideell organisation som består av städare, städföretag och offentlig sektor som nu försöker få bort arbetslivskriminaliteten inom branschen.
Hennes kritik riktar sig först och främst mot att upphandlaren enligt lagen om offentliga upphandlingar ska välja det billigaste (eller ”ekonomiskt mest fördelaktiga”) anbudet. Detta leder i sin tur till en prisnivå som inte är förenligt med schysta villkor och rimliga löner.
– Ofta nämner man kollektivavtal som en lösning på problemet. Men detta är ibland bara en yttre fasad för att se seriös ut. Jag har flera exempel på företag som varit med i Almega, och har kollektivavtal, som fuskar. Det finns en svart sida av denna bransch som de flesta aldrig ser.
Gesa Markusson riktar också kritik mot den liberala arbetskraftsinvandringen till Sverige. En invandring som i dagsläget inte är behovsprövad av någon utomstående part. Det är istället helt upp till arbetsgivaren om denne anser sig vara i behov av arbetskraft från så kallade tredje land (länder utanför EU/EES).
– Att städföretag kan anställa personer från tredjeland är helt vansinnigt. Jag köper inte arbetsgivarnas motiv till dessa anställningar: ”Vi hittar ingen personal i Sverige.” Det är skitsnack. Om du erbjuder en heltidstjänst för en rimlig lön kommer du hitta folk.
– När företagen hyr in arbetskraft handlar det bara om en sak. De vill ha lydigt folk som inte vågar säga ifrån och som de kan utvisa. Det är en ren utpressning som pågår inom branschen just nu.
Detta leder i sin tur till en förslumning av hela arbetsmarknaden. Offentlig sektor letar efter det billigaste anbudet från företagarna. Företagarna letar efter det billigaste anbudet från arbetskraften. Städarna står kvar på golvet och får nöja sig med villkoren som finns.
– Här kommer vi till prispressen inom offentliga upphandlingar igen. Det är enorma summor som är i omlopp och de kriminella bolagen kommer alltid tillbaka. Det krävs fler kontroller för att upptäcka fusket.
Hur ser du på att slopa offentliga upphandlingar och istället anställa fler städare inom det offentliga?
– Det kan vara en lösning. Är man direktanställd så är det inte samma sannolikhet att fusk förekommer. Men jag har exempel på att det sker ändå.
– Jag kan förstå att Svea Karlsson som köper hemstäd inte kan granska alla företag inom branschen. Men det offentliga måste ta sitt ansvar här. Om en vd har tio konkurser bakom sig så kanske personen inte är lämpad att driva ett företag, säger Gesa Markusson.