Rekordmånga remissvar om Natomedlemskapet

Den förra regeringen hade bråttom in i Nato. För att förbereda för en snabb process skickade de ut en promemoria (Ds 2022:24) på remiss med förslag om att riksdagen godkänner Sveriges medlemsansökan. Den 16 november gick tiden ut för att skicka in remissvar.

Intresset från allmänheten har varit stort. Mycket stort.

Hela 2.800 remissvar från privatpersoner har inkommit till Utrikesdepartementet, enligt Svenska Freds, som uppmanade folk att skriva.

– Det måste vara någon sorts rekord, säger Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, till Proletären.

– Och jag är helt säker på att det beror på den frustration som många har känt över att beslutet fattades rekordsnabbt och att man inte fått vara med och diskutera, att det inte har varit en demokratiskt förankrad process. Många är verkligen besvikna.

Om det kommer tas någon hänsyn till remissvaren kan Kerstin Bergeå inte svara på. Hanteringen av frågan fortsätter nu på Regeringskansliet.

Även om bara remissvar från de utvalda remissinstanserna visas på hemsidan måste samtliga remissvar som inkommit registreras och gås igenom. Regeringskansliet skriver sedan en sammanfattning av vilka synpunkter och åsikter som inkommit.

– Vi förväntar oss att antalet remissvar kommer att vara del av den skrivelsen, säger Kerstin Bergeå.

Vad ett Natomedlemskap innebär för Sverige har redan blivit tydligt i hur Turkiet ställt krav på, och fått igenom, utvisningar av politiska flyktingar.

– Och det fanns inte med i den analys som låg till grund för promemorian. I den nämns inte ens Turkiet. Där ser man hur ”grundligt” gjord den var.

– Det blir väldigt uppenbart att ett Natomedlemskap innebär att vi inte kan ha en självständig svensk utrikes- och säkerhetspolitik, och att det blir svårt att verka för grundvärden som folkrätt och demokrati. Och vad är det då vi ”försvarar”?