SFI-lärare: ”Skola på entreprenad funkar inte”
– De har två år på sig att lära sig svenska och etablera sig i samhället. Så får de en sån usel utbildning! Det är förjävligt, säger SFI-läraren Camilla Nilsson Wallin som arbetat på utbildningsföretaget Academedia.
I sex år arbetade Camilla Nilsson Wallin på den kommunalt drivna SFI-utbildningen i Gävle. Hon vittnar om att kvalitén på undervisningen här var god, likaså arbetssituationen.
I slutet av förra året flyttade hon till Stockholm och sökte arbete inom samma bransch. Hon fick en tjänst på Hermods, inom Academedia. Till skillnad från Gävle där i princip all SFI-undervisning är kommunal, drivs den i Stockholm i privat regi.
– Jag sa upp mig efter bara fyra dagar. Det går inte att föreställa sig hur uselt det är där. En klass som bestod av 50 elever hade ett klassrum gjort för 30. Man räknade med att 20 elever inte skulle dyka upp. Men det gjorde de. Stolarna tog slut. Det var knökfullt. En elev sa ifrån. Jag blev glad för det hör inte till det vanliga. Eleverna är så tacksamma för det de får. Många har inte gått i skolan tidigare och vet inte vad de har för rättigheter eller skyldigheter. Företagen utnyttjar dem.
Efter att Camilla Nilsson Wallin slutat fick hon en ny tjänst inom Academedias koncern. Denna gång på SFI på Eductus i Täby. En skola som likt Hermods visade sig ha stora brister.
– I Gävle hade jag goda förutsättningar att göra ett bra jobb. På Eductus hade jag noll. Jag hade ingen planeringstid, fler lektionstimmar och dubbelt så stora elevgrupper. På Eductus fanns ingen kontinuitet på möten utan de skedde när skolledaren kände för det. Lokalvårdare, receptionist eller kurator fanns inte. Både vaktmästare/receptionist och administratör hade blivit långtidssjukskrivna på grund av utbrändhet. Ingen ny personal tillsattes utan vi lärare fick ytterligare arbetsuppgifter lagda på oss.
”De har två år på sig att lära sig svenska och etablera sig i samhället. Så får de en sån usel utbildning!”
På SFI i Gävle var alla lärare behöriga eller under fortbildning. Eductus hade 30 procent behöriga lärare och 70 procent obehöriga. Då obehöriga inte får sätta betyg tvingade skolledaren de behöriga lärarna att skriva under betyg på elever som för dem var helt okända.
– När skolledaren bad mig att skriva under så vägrade jag. Om jag ska sätta betyg på en elev jag inte undervisat vill jag med den undervisande läraren gå igenom dokumentation och tillsammans fatta beslut om ett betyg. Det var otroligt mycket påtryckningar och många lärare gav med sig eftersom de var rädda att mista sitt jobb.
Tillsammans med sina kollegor försökte Camilla Nilsson Wallin förändra arbetssituationen och elevernas studieförutsättningar.
– Jag och en kollega skrev ihop en kravlista på åtgärder som behövdes bara för att inte behöva bryta mot skollagen. Så pass låg nivå är det där. Den undertecknades av alla skolans lärare utom två.
Ett av kraven var att det max skulle få vara 25 elever i ett klassrum. Ett annat var att alla elever faktiskt skulle ha ett klassrum.
– Min undervisning bedrev jag i personalköket. Här fanns ingen ro för varken mig eller mina elever som frekvent blev avbrutna. Lärare behövde ju självklart värma och äta sin lunch där exempelvis.
Kravlistan gavs till skolledaren som dagen därpå höll i ett möte med lärarna.
– Hon stod och hytte med handen och sa att alla brister var vårt fel och att vi skulle jobba hårdare. Listan togs inte på allvar och bortförklarades. Då förstod jag att jag inte kunde påverka min arbetssituation och inte heller elevernas rätt till en god undervisning. Så jag sade upp mig. Då hade jag arbetat på Eductus i sex månader. Under den perioden hade sex lärare sagt upp sig.
Vid höstens skolstart började Camilla Nilsson Wallin ett nytt arbete som lärare i svenska som andraspråk för nyanlända på en kommunal grundskola i Husby. En bra arbetsplats där lärare kan bedriva en kvalitativ undervisning.
– Skola på entreprenad funkar inte. Vissa menar att de privata aktörerna kommer dö ut om de inte håller måttet, men det är svårt för en nyanländ att veta hur god undervisning bör vara. Det är vi lärare som måste slå larm om det inte står rätt till. Tyvärr fallerar det när så många är rädda för att säga ifrån. För de flesta av eleverna som jag hade var Täby den närmaste SFI-anordnaren och därför det självklara valet för att slippa pendla ännu mer. Det är deras tid som går. De har två år på sig att lära sig svenska och etablera sig i samhället. Så får de en sån usel utbildning! Det är för jävligt. Privata företag i välfärden måste avskaffas.