Försvara strejkrätten: "Strejkvapnet är det tyngsta vapnet i arbetarens arsenal"

Stridsåtgärdsutredningen, som leds av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och läggs fram senast den 31 maj, är regeringens senaste försök att hindra arbetarkamp för löner och bättre villkor.

Utredningen, det S-märkta svaret på borgarnas och näringslivets krav att begränsa strejkrätten, är i första hand riktad mot Hamnarbetarförbundet men får stora konsekvenser också för alla andra arbetargrupper, och har kritiserats hårt från fackligt håll.

– Strejkvapnet är det tyngsta vapnet i arbetarens arsenal. Det behöver inte alltid användas, det räcker med att det finns där, sade debattören Kajsa Ekis Ekman på det möte som genomfördes i Stockholm på lördagen mot begränsningen av strejkrätten och mot den höjning av pensionsåldern som drabbar arbetare hårdast.

Arrangör var de stridbara T-banearbetarnas klubb 111 inom Seko-facket i Stockholm och ett par hundra personer trotsade kyla och regnblandat snöglopp på Norrmalmstorg för att lyssna till fackklubbens ordförande Jannis Konstantis, Ekman och fackliga världsfederationens svenske representant Lars Lundberg som i sitt tal konstaterade att kapitalets offensiv inte pågår bara i Sverige, utan att den är i högsta grad internationell.

Kajsa Ekis Ekman påminde bland annat om hur eniga arbetare för 20 år sedan fick det amerikanska storföretaget Toys-R-Us på knä. Företaget skulle etablera sig i Sverige med den uttalade målsättningen att aldrig skriva avtal med facket.

– Efter tre månader av stridsåtgärder från många olika arbetarhåll gav företaget upp och tecknade kollektivavtal. Andra multinationella företag följde efter. De hade lärt sig att den svenska arbetarrörelsen muckar man inte med, sade Kajsa Ekis Ekman.

När kapitalet och deras politiska representanter får bestämma villkoren, blir det alltid vi som får betala.

Jannis Konstantis tog upp pensionsfrågan och konstaterade att pensionsuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna, är en överenskommelse i kapitalets intresse.

– När kapitalet och deras politiska representanter får bestämma villkoren, blir det alltid vi som får betala, sade Konstantis. Man höjer pensionsåldern så att kapitalet ska kunna tjäna mer pengar på oss arbetare. Ett par års extra slit och utsugning för oss vanliga människor innebär stress och kroppar som inte håller. Många hinner dö innan de får pension; för många är redan dagens pensionsålder för hög.

– De senaste decennierna har inneburit en enorm tillväxt och produktivitetsökning. Var finns de pengarna?, frågade Jannis Konstantis. Vi har 100.000-tals arbetslösa i landet. Varför ska de inte få jobba alls, medan andra ska jobba ännu längre? De som beslutar detta har inga problem med att bevilja sig själva pensioner som vida överstiger en arbetares årslön. Men oss tvingar de att jobba allt mer för allt mindre.

– Vi kräver sänkt pensionsålder och sänkt arbetstid. Vi vägrar stå med mössan i hand, sade Jannis Konstantis. Det finns resurser så att det räcker och blir över och det enda problemet är att de resurserna är i fel händer. Det enda sättet att garantera människor ett bra arbetsliv och en tryggad ålderdom är när makten utgår från det arbetande folket och där ekonomin planeras för att gynna alla.