Svenska miljarder ska smörja Erdoğan
Efter många år av underlåtenhet väljer nu svenska staten att ge stöd åt ett massivt program för upprustning av järnvägen. Dock inte i Sverige. Utan i Turkiet.
Myndigheten Exportkreditnämnden (EKN) har givit klartecken till att ge finansiellt stöd genom en garanti till ett lån på tre miljarder till en höghastighetsjärnväg mellan de turkiska städerna Gaziantep och Mersin, avslöjar en granskning DN gjort.
Mellanhand i affären, som kan få Erdoğanregimen mer välvilligt inställd till den svenska Natoanslutningen, är det turkiska bolaget Rönesans Holdings. Bolaget grundades i Ryssland 1993 av Erdoğanvännen och partikamraten i AKP, Erman Ilıcak.
Rönesans var en stor aktör när det journalistiska samarbetsnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) för knappt ett år sedan publicerade projektet The Pandora Papers. Där avslöjades hur stora företag förskingrar och gömmer pengar i banker i skatteparadis. ICIJ menar att Rönesans gömt undan många miljarder på Brittiska Jungfruöarna.
Enligt Erdoğankritiska tidningen Duvar hade Erman Ilıcak förra året en förmögenhet på motsvarande 46 miljarder kronor.
Erman Ilıcak har tjänat sina pengar på skatteflykt och fusk men också på att betala svältlöner till bolagets arbetare; Rönesans är välkänt för att behandla sina arbetare illa. Enligt tyska TV-kanalen Deutsche Welle har arbetare på Rönesans anläggningar i Amur-regionen i Ryssland rapporterat missförhållanden som att de fått mat med maskar i och nonchalans mot riskerna för covid-19.
Från Turkiet vittnade Rönesans-arbetaren Sadık Gergin om hur bolaget tvingade arbetarna att ta obetald ledighet och skriva på papper som gjorde att bolaget kunde fuska med skatten. Samt att det sociala skyddsnät som bolaget ska stå för, inte existerade.
– De stjäl från de fattiga, men det är vi som bygger deras skyskrapor, sade Gergin.
Varningsklockorna ringer också högt hos ansvariga myndigheter i Sverige: Exportkreditnämnden (EKN), om enligt flera uppgifter pressats att godkänna affären, bedömer den som ett högriskprojekt där riskerna är på max-nivå på sex av åtta identifierade områden.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln angavs att svenska skattepengar kan gå till järnvägsprojektet. EKN finansieras dock inte direkt av skattepengar, utan av svenska företag och banker. Det är också EKN, och ingen annan, som gett klartecken till en offert förutsatt att vissa krav uppfylls.