Sveriges direktörer tjänar 60 gånger mer än en industriarbetare
Sedan 1980-talet har inkomstskillnaden mellan Sveriges direktörer och industriarbetare ökat rejält. Idag är snittinkomsten för en vd cirka 1,9 miljoner i månaden, vilket är 60 gånger mer än en industriarbetares lön.
I förra veckan publicerade LO den årliga rapporten Makteliten som granskar tre olika inkomstgrupper i Sverige. Den ekonomiska eliten, som består av direktörer från Sveriges 50 största företag, den byråkratiska eliten, som består av tjänstemän inom både privat och offentlig sektor, och den demokratiska eliten, som består av folk- och förtroendevalda i landet.
I snitt tjänar personer från dessa grupper strax under 20 gånger mer än en genomsnittlig industriarbetare (32.084 kr). Jämfört med föregående år är denna siffra oförändrad och är därmed fortfarande den högsta sedan 1980, säger Anna Almqvist.
– Vi har publicerat Makteliten i 21 år och det har skett en tydlig ökning av inkomstskillnaderna sedan 80-talet. Det finns självklart vissa variationer från år till år, men både utvecklingen och nivån på maktelitens relativa inkomster är extrem, säger Anna Almqvist, som skrivit rapporten, till Proletären.
Den grupp som drar upp genomsnittet rejält är den ekonomiska eliten. 1980 tjänade en verkställande direktör nio gånger så mycket som en industriarbetare. Nu, cirka 40 år senare, tjänar de mer än 60 gånger så mycket och har en genomsnittlig inkomst på 1,9 miljoner kronor per månad.
En viktig sak att påpeka kring rapporten är att LO valt att sätta ett tak på 200 industrilöner för Sveriges direktörer. Enligt Anna Almqvist handlar detta om att få ett mer genomsnittligt resultat i rapporten. Hade taket inte existerat skulle den ekonomiska eliten istället tjäna 89,9 gånger mer än en industriarbetare.
Enligt rapporten finns det nämligen tre verkställande direktörer i Sverige som tjänar 240, 378 och 1.467 gånger mer än en industriarbetare. Omvandlat i pengar är detta 7,7 miljoner, 12,1 miljoner och 47 miljoner kronor, per månad.
Men hur kommer det sig då att inkomstskillnaden är så pass stor? Anna Almqvist menar att en stor del av förklaringen går att hitta i elitens inkomster från kapital.
– En viktig sak är avregleringarna och internationaliseringen av finansiella marknader. En annan att skatten på kapital minskat. Både under regeringen Reinfeldt, men också tidigare. Ser vi till den rikaste procenten i Sverige så är deras andel av de totala inkomsterna på nivåer som vi inte sett sedan 40-talet.
– Tittar vi på Sveriges miljardärer så ser vi att en tredjedel av dem fått sina förmögenheter genom arv. Arvsflödena har ökat de senaste decennierna och vi har förmodligen inte sett effekterna av denna utveckling fullt ut än.