Hoppa till huvudinnehåll

Ukrainska nationalister marscherade för nazikollaboratör

Högerextrema ukrainare samlades på nyårsdagen för att högtidlighålla nazikollaboratören Stepan Banderas födelsedag. Marschen skedde bara två veckor efter att Ukraina röstade nej till en FN-resolution om att fördöma glorifiering av nazism.

I Kiev gick nationalister med facklor till minne av Stepan Bandera, liksom i Banderas hemstad Lviv.
Valentyn Ogirenko

I Ukrainas huvudstad Kiev och i Lviv i västra Ukraina samlades hundratals nationalister på nyårsdagen för att högtidlighålla minnet av nazikollaboratören Stepan Bandera. ”Nationalismen är vår religion. Bandera är vår profet”, kunde ses på banderoller i demonstrationstågen.

Stepan Bandera var ledare för Organisationen för ukrainska nationalister, OUN, som under andra världskriget tidvis samarbetade med Hitlertyskland, genomförde etnisk rensning på judar och polacker och mördade antifascistiska partisaner.

Den årliga marschen hölls den här gången bara två veckor efter att Ukraina senast röstat emot en FN-resolution om att fördöma glorifiering av nazism.

Ett år efter kuppen i Ukraina 2014, där högerextrema och fascistiska grupper spelade en avgörande roll, förbjöds kommunistiska symboler. Och 2016 deklarerade dåvarande presidenten Petro Porosjenko att fler än tusen Leninmonument rivits och att fler än 700 byar fått byta namn.

Bandera hyllas däremot och står staty i flera städer i västra Ukraina, och gator som tidigare hade namn efter revolutionärer eller sovjetiska krigshjältar har istället fått namn efter nazikollaboratörer som Bandera och Roman Sjuchevitj. Sjuchevitj var befälhavare för bataljonen Nachtigall, ett av de första utländska förbanden i den nazityska krigsmakten Wehrmacht. Nachtigallbataljonen bestod av frivilliga nationalister från Banderas OUN.

2016 döptes en huvudgata i Kiev om till Stepan Bandera-avenyn. Alldeles extra osmakligt då gatan leder nästan hela vägen till Babij Jar-ravinen, där fler än 33.000 judar massavrättades under två septemberdagar 1941, och där sammanlagt fler än 100.000 människor beräknas ha mördats under kriget.

Det ledde till protester från judiska organisationer, liksom den israeliska ambassaden i Kiev har fördömt nyårsdagens marsch till Banderas minne. 

Många i demonstrationståget hade det högerextrema partiet Svobodas flaggor, och även det högerextrema Högersektorn var med och arrangerade marschen. Högersektorns ledare Andrej Tarasenko talade i högtravande ordalag om den spända situationen mellan Ryssland och det Natouppbackade Ukraina vid Ukrainas östra gräns.

– Idag, när det är krig med ockupanten vid fronten, och kampen mot femtekolonnen fortsätter där bakom, minns och hedrar vi minnet av Stepan Bandera, sa Andrej Tarasenko.

I de självutropade folkrepublikerna Donetsk och Lugansk i östra Ukraina finns omkring två miljoner etniska ryssar, som beskjuts av den ukrainska militären och högerextrema paramilitära förband som Azovbataljonen. 

Många av dem har ryska pass och är en del av alla de etniska ryssar som finns i Ukraina. Det är dem som Tarasenko och hans gelikar ser som femtekolonnare. Regeringen i Moskva ser dem däremot som en del av den ryska nationen och har lovat att försvara dem, något som sällan nämns i alla propagandistiska nyhetsinslag om rysk upptrappning och ”rysk aggression” vid gränsen.

Inte heller nämns de fascistiska rörelserna i Ukraina, eller det faktum att Ukraina gång på gång röstat emot den FN-resolution som bland annat Ryssland står bakom, om att ”fördöma glorifiering av nazism, nynazism och all form av rasism”.

Skärmdump/Twitter
Bara två länder röstade mot resolutionen.

Resolutionen antogs av FN:s generalförsamling den 16 december förra året med 130 röster för. Två länder röstade emot: USA och Ukraina. 49 USA-allierade stater lade ner sina röster, däribland Sverige och övriga EU-länder.