Göteborg 400 år: Västlänken – ett prestigeprojekt för vem?
Göteborg och Västtrafik bygger ut för pendlare från köpstarka villaförorter. Men projektet gynnar knappt ens dem. ”Det riskerar att bli ett monument för misslyckande”, menar Göran Värmby, framträdande kritiker av Västlänken.
Västlänken är det gigantiska pendeltågsprojektet som ska binda ihop de villatäta kranskommunerna med Göteborgs stad. Politikerna pratar om en ”regionsförstoring”, och kritikerna om ett skrytbygge.
Ungefär 40.000 pendelresor med tåg gjordes per dygn före pandemin. 400.000 resor gjordes dagligen med spårvagn. Vem byggs Västlänken för?
– Jag jobbade under Göran Johansson [tidigare kommunstyrelseordförande i Göteborg, red. anm] under tiden det här för första gången kom upp på bordet. Då var det flera experter som sa att om vi satsar på detta, så försenar vi alla satsningar som hade behövt göras för att förbättra kollektivtrafiken i Göteborg, för göteborgarna, säger Göran Värmby, före detta miljöchef på Göteborgs stad och framträdande Västlänkenkritiker, till Proletären.
Han menar att politikerna såg en möjlighet till ett prestigeprojekt finansierat av staten och Göteborgs invånare, genom trängselskatt, och då valde att köra igång med planerna så snabbt som möjligt. Utan närmare eftertanke.
– Politikerna körde över experterna när de såg chansen till ett prestigeprojekt. Miljöpartiet ville få igenom en sak och sossarna en annan. De slog ihop sina ideér och det blev som det blev, ungefär.
Det genomfördes få eller inga vettiga utredningar om var stationerna skulle ligga eller vilka som skulle gynnas av projektet. Enligt en rapport från Trafikverket kommer alla som idag åker pendeltåg till Göteborgs centralstation få fem till tio minuter mer i restid när Västlänken står färdig.
Förespråkare för Västlänken har hävdat att projektet kommer gynna miljön och bidra till att färre tar bilen till jobbet. Enligt Trafikverket kommer byggandets inverkan på miljön ha återhämtats inom 15 år. Det köper inte Göran Värmby.
– Ur miljöaspekt kostar det enorma utsläpp för att tillverka betong, spränga, bygga och flytta lastbilar med byggmaterial och så vidare. Enligt mina och andras beräkningar kommer det aldrig gå att kompensera den klimatpåverkan som projektet åsamkar.
Några som med all säkerhet gynnas av att stora byggprojekt genomförs är byggbolagen. I fallet Västlänken framförallt tyska Wayss Freytag Ingenieurbau och svenska NCC som lyckats landa kontrakt värda 3,8 respektive 8,5 miljarder kronor.
Problemet med mutor och korruption kring byggbranschen är välkänt. Att byggjättarna uppmuntrar till prestigeprojekt och utövar ett visst inflytande över kommunpolitiker kan inte uteslutas.
– Ja, det kan mycket väl vara så, instämmer Göran Värmby.