Island har ansökt om EU-medlemskap – vad säger folket?

– Jag har den historiska uppgiften att formellt överlämna Islands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, sade Össur Skarphéðinsson till utrikesminister Carl Bildt som mottog ansökan för det svenska EU-ordförandeskapets räkning.

Carl Bildt gladdes åt att ännu ett nordiskt land är på väg in i unionen, men var noga med att betona att den isländska ansökan kommer att behandlas i enlighet med de procedurer som gäller i EU och att Island inte kommer att få en snabbfil in i EU-kretsen.

– Det är snarare en kortare fil eftersom Island redan är med i EES och Schengensamarbetet, sade Carl Bildt.

Går före i kön
Island är sedan 15 år tillbaka medlem i det så kallade Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och är även anslutet till Schengenavtalet. 22 av de 35 kapitlen som ska gås igenom av EU-lagstiftning innan ett EU-medlemskap kan bli aktuellt är färdigförhandlade. Därför kan processen för Island skyndas på avsevärt jämfört med andra kandidatländer som Kroatien och Montenegro.

Men både Össur Skarphéðinsson och Carl Bildt tog upp svårigheterna med att få till en lösning vad gäller fisket och jordbruket i en förhandling. Island skulle bli EU:s enda land som i huvudsak försörjer sig på fiske, påpekade Skarphéðinsson och fiskarna och jordbrukarna är de starkaste kritikerna till ett EU-medlemskap på Island.

– Många tror att det går fort, men jag är inte så säker. Det kan bli svårt att hitta en acceptabel lösning för dessa områden och jag vågar inte spekulera i hur fort det kan gå. Men min förhoppning är att Island är medlem i EU om tre år, sade Skarphéðinsson.

Island vill inte inlemma sig i EU:s fiskeripolitik (Common Fisheries Policy, CFP) som bland annat skulle innebära att man släpper in fiskeflottor från nationer som Spanien i sina vatten.

Fiskepolitik viktig
– För att vara uppriktig med er, om Island skulle få ett ruttet avtal om fiskeriet, så skulle det isländska folket bli mycket förbannat, konstaterade Skarphéðinsson efter mötet med Bildt.

När EU:s utrikesministrar träffades i Bryssel den 27 juli var Islands ansökan en av punkterna på dagordningen. Ministrarna beslutade enhälligt att lämna den isländska medlemskapsansökan till EU-kommissionen.

Kommissionen kommer att skriva ett så kallat yttrande om ansökan. Yttrandet handlar om hur väl Island uppfyller kriterierna för ett medlemskap. En sådan analys kan ta cirka ett år att genomföra.

På basis av kommissionens yttrande kommer rådet sedan att fatta beslut om att ge Island status som kandidatland och om när förhandlingar om EU-medlemskap kan börja. Beslutet måste tas med enhällighet.

Förhandlingarna berör EU:s samtliga politikområden. Några av de viktigaste för Island väntas bli förhandlingarna om jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och om EU:s valuta, euron. Resultatet av förhandlingarna blir ett anslutningsfördrag som anger förutsättningarna för medlemskapet och eventuella övergångsregler och undantag.

När förhandlingarna är färdiga ska EU-parlamentet ta ställning och slutligen ska anslutningsfördraget ratificeras i samtliga EU:s medlemsstater och på Island.

Folkomröstning väntar
På Island väntar en folkomröstning. Resultatet är långt ifrån klart.

– Sedan början av året har resultatet i de flesta opinionsmätningar på Island varit ofördelaktigt för dem som vill att landet ska bli en del av Europeiska unionen, säger Hjörtur J. Guðmundsson, styrelseledamot i den tvärpolitiska EU-motståndarorganisationen Heimssýn.

– Den isländska regeringen, vilken leds av det enda politiska parti på Island som är för EU (Den socialdemokratiska alliansen), motsatte sig ett förslag att ställa förslaget om att ansöka om EU-medlemskap till folket i en omröstning. Det uppenbara skälet är att regeringen vet att medlemskapsansökan skulle förkastas.

Enligt Hjörtur J. Guðmundsson har opinionsundersökningar som frågat om folket vill ansöka om medlemskap i EU nästan alltid resulterat i en majoritet mot. Och opinionsmätningar som frågat om folket vill gå med i EU har vanligtvis resulterat i en nej-majoritet.

–Mot denna bakgrund kan man förutsätta att det helt enkelt inte finns en majoritet på Island för vare sig att ansöka om EU-medlemskap eller att gå med i EU, konstaterar Hjörtur J. Guðmundsson.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 32, 2009