Kommunisterna agerar på IF Metalls kongress
Inför IF Metalls kongress som hålls 16-19 maj har kommunistiska metallare runt om i Sverige agerat för att lyfta tre för arbetarklassen dagsaktuella frågor; förbud mot bemanningsföretag, försvar av pension vid 65 och ökade löner på vinsternas bekostnad.
Fackförbundet IF Metall har en särställning bland LO-förbunden. Det har sin förklaring i hur den svenska kapitalismen är utformad. Den svenska ekonomin och därmed industrin är inriktat på export. För att gynna kapitalet krävs att löner och anställningsvillkor inte överstiger nivåer som hotar exporten och vinsterna.
Svenskt Näringsliv och dess industri-gren Teknikföretagen kan inte nå sina mål utan att industrifacken accepterar tanken att parterna har gemensamma intressen. IF Metalls socialdemokratiska ledning har välvilligt gjort samarbetet till sitt signum.
Juvelen i klassamarbetets krona är industriavtalet som tecknades 1998. Grunden i avtalet är att löner ska hållas ner till en nivå som inte driver upp inflationen, vilket i klartext innebär att vinsterna ständigt ska öka på arbetets bekostnad. Här står skiljelinjen tydlig mellan kommunister och socialdemokrater, klasskamp eller klassamarbete.
Kommunisterna har som Proletären tidigare rapporterat under vintern drivit en kampanj inom IF Metall. Kampanjen innefattar tre motioner. Framförallt har kravet på ett förbud av bemanningsföretag lyfts fram. De andra två motionerna är kravet på pension vid 65 års ålder och ökade löner på vinsternas bekostnad.
Oavsett socialdemokratins syfte med detsamma har det fackliga samarbetet med kapitalet resulterat i att arbetarklassen pressats tillbaka. För metallavtalen påverkar inte enbart Metalls medlemmar utan hela klassen. När Teknikföretagen och IF Metall tecknar kollektivavtal så blir löneökningarna i praktiken bindande för de övriga förbunden.
I klartext agerar facket för att garantera vinsterna medan medlemmarna ska acceptera sjunkande löner och högre arbetstakt. Ordningen är så grundmurad att det klart och tydligt är inskrivet i kollektivavtalet. Det är denna utveckling som kommunisterna vänder sig emot i motionen för ökade löner och kortare arbetstid.
Bemanningsfrågan är ett annat exempel på hur metalledning och socialdemokratin går arbetsgivarna tillmötes. Socialdemokraterna och LO har lyft kravet på ett förbud av ständigt anlitande av bemanningsanställd personal. Samtidigt värnar socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven samarbetet med det så kallade näringslivet. Situationen påminner starkt om det tidigare kravet på en återställning av nivån i a-kassan som nu har försvunnit från partiets dagordning.
Ledningen för IF Metall har gått ännu ett steg längre. För att lösa bemanningsfrågan föreslår de en uppluckring av Las. Utförsäljningen av anställningsskyddet ska betalas med ett avtal som försvårar inhyrning. Lösningen är logisk eftersom när konflikter är otänkbara så kvarstår endast eftergifter.
Mot den socialdemokratiska linjen står kommunisternas motioner. För att skapa trygghet för arbetarna måste det till politisk kamp för lagstiftning mot bemanningsföretagen och mot höjningen av pensionsåldern. På samma sätt krävs det facklig kamp för att höja lönerna.
Kongressen den 16-19 maj är inte oviktig men det är hos medlemmarna i IF Metall som kraften finns. Endast en sådan linje kan förbättra arbetsförhållandena.
Erik Pettersson
Facklig sekreterare i Kommunistiska Partiet