Hoppa till huvudinnehåll
Av

6-timmarsdag stoppas av Alliansen och Sverigedemokraterna

Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön har i över ett år varit verkligheten för 70 offentliganställda undersköterskor på Svartedalens sjukhem i Göteborg. Nu hotas försöket att avbrytas i förtid.


Redan när Vänsterpartiet väckte förslaget inför valet 2014 var allianspartierna motståndare till att låta undersköterskor pröva på effekterna av arbetstidsförkortning. En klassmässig ryggradsreaktion från borgare som inte vill se några förbättringar för LO-grupper.

– Det här är ett populistiskt vänsterprojekt, säger kommunalrådet Maria Rydén (M), som är pådrivande för att 6-timmasförsöket ska avbrytas i förtid. Nu ser det ut att lyckas sedan Sverigedemokraterna i Göteborgs kommunstyrelse slutit upp i borgaralliansens arbetarfientliga motstånd mot 6-timmarsdagen.

Så ser vi hur högerkrafterna politiserar frågan om arbetstidsförkortning. Det är en skandal av stora mått att inte ens ett i sammanhanget litet försök att i handling pröva de samhälleliga effekterna av kortare arbetstid och hur detta påverkar berörda arbetare skjuts i sank.

För säga vad man vill om försöket i Svartedalen så nog är det förnämligt att en grupp undersköterskor får prova på en arbetstidsreform som efterfrågas av i princip alla landets arbetare, i vård såväl som handel, transporter, industri. Om så än för bara ett eller ett par år.

– Egentligen tycker jag att alla borde ha 6 timmars arbetsdag, sade undersköterskan Sanna Nilsson när Proletären i juli förra året rapporterade om försöket med 6-timmarsdag på Svartedalens sjukhem.

Säkert har många klassmedvetna arbetare i förstone undrat varför bara en liten grupp på 70 undersköterskor ska ges privilegiet att jobba 6-timmarsdag med åtta timmars lön.

Det kan tyckas vara märkligt att sänka arbetstiden en liten grupp undersköterskor när kravet på sex timmars arbetsdag handlar om lagstiftad normalarbetsdag lika för hela det arbetande folket, vilket också tydligt betonas i Kommunistiska Partiets program.

Men varför missunna några att pröva det som är bra, som ur ett socialistiskt perspektiv är framtiden? Inte minst när försöket på Svartedalens sjukhem från första stund tydligt presenterats som just ett tidsbegränsat ettårigt projekt under 2015, vilket förra året utvidgades till två år.

Men också för att försöket är kopplat till ett brett forskningsprojekt där effekten av sextimmarsdagen på de anställda liksom dess samhällsekonomiska aspekter jämförs med ett lika stort äldreboende, Solängen, där personalen jobbar deltid eller heltid utifrån en normalarbetsdag på åtta timmar.

Redan finns en första delrapport med rubriken ”6 månader med 6 timmar” där flera indikatorer talar för att försöket på Svartedalen ger positiva effekter.

För de anställda med sextimmarsdag ökar närvaron, sjukfrånvaron minskar liksom behovet av timavlönade, samtidigt minskar också samhällets kostnader för sjuklön kraftig, cirka 20 procent, medan dessa indikatorer går motsatt väg på Solängens äldreboende med åttatimmarsdag.

Att som moderater och sverigedemokrater besluta att avbryta försöket i förtid är en tydlig markering mot alla som kräver 6 timmars arbetsdag.

Men också ett sätt att stoppa en för det arbetande folket intressant forskning.
Lars Rothelius