Flyktingkris sätter press på kommuner – profitörer utnyttjar situationen

Förra året sökte rekordmånga asyl i Sverige. Sedan februari i år är alla kommuner skyldiga att ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd. Men bristen på planering och ett orättvist fördelningssystem riskerar att skapa motsättningar.

– Det var oerhört dramatiskt, säger Curt Vang som är enhetschef inom barn- och familjestöd i Gislaveds kommun och fullmäktigeledamot för Kommunistiska Partiet. Han arbetade under förra årets kris med att ta emot ensamkommande och är mycket kritisk till att kommunerna fick ta smällen när regeringen stod handlingsförlamad.

– Vi upplevde situationen som nästintill ohanterbar. Det gick inte att hantera på ett ordnat sätt, det blev anarkistiskt när 35000 ensamkommande kom samtidigt till Sverige.

Ansvaret för boende för ensamkommande ungdomar ligger på kommunerna. Under krisen fick barn- och familjestödsenheten i Gislaveds kommun ta emot uppemot tio ungdomar i veckan, som med två dagars varsel skulle placeras på behandlingshem (HVB) eller i familjehem.

Ersättningen från staten låg på 1900 kronor per ensamkommande och dag men privata boenden kunde ta ut betydligt högre priser av de pressade kommunerna. Gislaved var inget undantag.

– Profitörerna utnyttjade systemet och satte egna priser.

Gislaveds kommun hade ambitioner att ordna egna HVB-hem men planerna på att bygga överklagades hela tiden, berättar Curt Vang som påpekar att en del av problemet var den enorma bristen på planering och ansvar.

– Staten kapitulerade, och skickade över ansvaret på kommunerna. Hade det skötts på ett annat sätt hade kommunerna inte behövt hamna i händerna på privata vårdprofitörer.

Nu finns runt 160 ensamkommande barn i Gislaveds kommun. Av dessa bor ungefär en tredjedel hos släktingar eller nära anhörig (ebo, eget boende), en tredjedel i privata HVB-hem och en tredjedel i kommunens HVB-verksamhet.

Curt Vang beskriver hur socialförvaltningen skall utreda alla enskilda barn, inklusive de som bor hos släktingar och bekanta som ska utredas för att se om de fungerar som familjehem.

– Det sätter en enorm press som de flesta kommuner helt enkelt inte kan hantera.

Antalet ensamkommande som kommer till Sverige har nu minskat kraftigt, och många ungdomar kommer enligt regeringens nya asylregler att skickas hem när de fyllt 18. Samtidigt har flyktingströmmarna avtagit när ID-kontroller och andra EU-länders gränsbevakning gjort det svårare att ta sig till Sverige.

Den stora utmaningen för kommunerna nu är att ta emot alla nyanlända som fått uppehållstillstånd. Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända som också ska erbjudas bostad.

Under 2016 har över 20.000 nyanlända fördelats mellan kommunerna och nästa år beräknas det bli uppemot 30000. Utöver dessa är det ungefär dubbelt så många som enligt ebo-lagen väljer boende själva – inte sällan i kommuner med redan högt mottagande.

Mottagandet medför kostnader inom skola, socialt stöd och annan typ av integration för redan pressade kommuner vilket framförallt missgynnar landsbygdskommuner. Regeringen har beslutat om ett utjämningssystem där de kommuner som inte tar emot flyktingar ska betala till de som tar emot men det är ett beslut Curt Vang ännu inte sett mycket av.

Samtidigt finns det kommuner som helt vägrar att ta emot flyktingar. Det rör sig ofta om rika kommuner utan något större allmännyttigt bostadsbestånd.

– Det är bra att utjämningssystemet finns men det är inte tillräckligt. Staten måste fortfarande skjuta till mer pengar till kommunerna eftersom statsbidragen minskar, fortsätter Curt Vang och tar ersättningen för ensamkommande som exempel. Den har minskat från 1900 kronor till 1350 kronor per ungdom och dag.

En viktig orsak till det havererade flyktingmottagandet är den liberala tvångs-tröja som förbjuder samhället att ta ansvar för bostad, arbete, integration och välfärd. Den heliga marknaden får inte störas.

Om staten börjar bygga billiga boenden åt nyanlända så ”snedvrider” det konkurrensen. Det är precis vad som varnas för i Statskontorets egen utredning om statligt ägda asylbostäder. Curt Vang beskriver bostadsbristen i Gislaved.

– Vi har aldrig haft bostadsbrist tidigare, nu har vi inte en enda ledig lägenhet.

Curt Vang beskriver ett flyktingmottagande som idag spär på motsättningar och skapar en förståelig rädsla hos vanliga arbetare.

– Det finns ju många som är oroliga för hur det här kommer att påverka dem. Hur det påverkar pensionerna, lönerna, möjligheten till bostad och så vidare. Många undrar hur Sverige kommer att se ut i framtiden. Och det är Sverigedemokraterna som lyckats fånga upp den här ångesten.

Bland de förslag som förs fram för att ”sänka trösklarna” för nyanlända finns sänkta ingångslöner eller till exempel avreglerad bostadsmarknad. Det är allvarliga attacker på den svenska arbetarklassen.

Curt Vang varnar också för liberalernas argument om ”snabbspår” för nyanlända som spelar i händerna på högerkrafter. Därför är det viktigt att ta rädslan på allvar och diskutera storleken och formen på flyktingmottagandet, menar han.

– Den politiska asylrätten är otroligt viktig. Men vi kan inte ha en ultrahumanism som medför att välfärdssystemet får så kraftiga törnar att det riskerar att falla samman.

Han pratar om de liberaler som gärna ser fri invandring som ett sätt att sätta press på både löner och välfärd.

– Det blir en nedåtgående spiral i lönenedpressningshänseende. Självklart ska vi slåss för rätten till asyl, men inte för fri invandring, fortsätter Curt Vang.

Det är det globala kapitalistiska och imperialistiska systemet som skapar flyktingströmmarna.

– Många drivs av en förhoppning att göra en omstart, vilket är helt förståeligt, men om allt för många kommer samtidigt till Sverige så utsätts välfärdssystemet för en allt för kraftig påverkan. Och det är något som Sverigedemokraterna och högern med lätthet vänder till sin politiska fördel.