Hoppa till huvudinnehåll
Av
Gymnasielärare

Beredskapsläge på Karolinska sjukhuset

I Stockholm har Karolinska sjukhuset varit tvunget att införa beredskapsläge för att klara vinterns influensavåg. Detta trots att bristen på vårdplatser har varit känd i flera år.


I början av februari tvingades Karolinska sjukhuset i både Huddinge och Solna att gå över till stabs- eller beredskapsläge då sjukhusets akutmottagningar inte klarade av att hantera alla patienter som kom in och sökte vård.

Akutmottagningen i Huddinge hade över 100 patienter inskrivna och fem personer fick vänta längre än i 24 timmar för att komma upp på en vårdavdelning. Det saknades plats för fler bårar och britsar. Patienter tvingades ligga i korridorer och förråd.

Beredskapsläget innebar att avdelningarna fick göra allt vad de kunde för att skriva ut inneliggande patienter. Icke-akuta operationer sköts på framtiden för att bereda plats för nya inkommande personer. Extra personal kallades in.

Den omedelbara orsaken till beredskapsläget var årets influensaepidemi. Men ökat tryck på akutmottagningarna under vintern är ingen unik företeelse. I grunden handlar det om för få vårdplatser och brist på sjuksköterskor.

– Beredskapsläge är mycket ovanligt, säger Thomas Flodin som är ordförande i Stockholms läkarförening. Men sjukhusen i Stockholm har en medelbeläggning på 90-95 procent. Det betyder att det saknas marginaler för tillfälliga toppar.

Thomas Flodin larmade nyligen i massmedia om att Sverige har den lägsta andelen vårdplatser i västvärlden räknat per 1000 invånare. Inom landet är situationen allra värst i Stockholmsområdet. Detta trots att befolkningen växer och vårdbehoven ökar.

– Det fattas mellan 400 till 500 vårdplatser i regionen, förklarar Thomas Flodin. En vårdplats är mer än en säng som kan inhandlas på Ikea. Den förutsätter behörig personal som kan ta hand och vårda den som är sjuk. Personalbristen är en del av vårdplatsbristen.

Stockholms läns landsting satsar 14 miljarder kronor på bygget av Nya karolinska sjukhuset i Solna. Då även driften inkluderats beräknas notan hamna på 52 miljarder innan år 2040. De andra akutsjukhusen i länet rustas upp för 28 miljarder kronor fram till 2017.

– Nya Karolinska sjukhuset innebär färre vårdplatser än vad vi har idag, menar Thomas Flodin. Det nya sjukhuset är en onödigt dyr och påkostad historia. Det tenderar att tränga ut andra viktiga sjukhusinvesteringar i Stockholmsområdet.

Krisen inom akutsjukvården har föranlett sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt (M) att ta Karolinskas sjukhusledning i örat för att den inte lyckats rekrytera tillräckligt med personal att bemanna alla vårdplatser.

– Jag är väldigt bekymrad och också besviken över att det står så många obemannade sängar inne på Karolinska sjukhuset, påpekade hon i ABC-Nytt för någon vecka sedan. När man har ett avtal och ett vårduppdrag som ska bedrivas, och vi skriver under det avtalet, vill vi också att sjukvården ska finnas där.

Kritiken biter inte på Thomas Flodin som mest ser den som ett spel för gallerierna. Ett sätt från politiskt håll att komma undan det egna ansvaret då situationen blivit ohållbar.

– Bristen på vårdplatser har varit känd under flera år, hävdar han. Men vare sig de borgerliga eller sossarna har tagit den på allvar och gjort något åt den. Nu håller de mest på med pajkastning mot varandra.

Avsaknaden av bemannade vårdplatser hör ihop med akutsjukhusens motvilja att erbjuda drägliga arbets- och lönevillkor till sin personal. Landets sjuksköterskestudenter kräver 25000 kronor i månaden i ingångslön, något som regelmässigt nekas.

Men värt att notera är då att Karolinska sjukhuset betalade ut 43,7 miljoner kronor till bemanningsföretag bara under 2012. Till detta ska läggas 129 miljoner i övertidsersättning till redan anställda och hårt stressade sjuksköterskor.