”För många är läsning detsamma som tvång”

Agnesfrids gymnasium i Malmö är en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Eleverna här går fordon- och transportprogrammet och hantverk med inriktning träteknik. Här skolas bilmekaniker, lastbilschaufförer och möbelsnickare.

Men Mats Tenngart och Jörgen Lundberg tror inte att alla eleverna är intresserade av det de utbildar sig till.

– Alla är inte intresserade av bilar och motorer, men de väljer det här för att de inte vill plugga, säger Mats Tenngart. De vet inte vad de ska göra med sina liv.

Jörgen Lundberg fortsätter:

– Det dumma är att det traditionellt varit låg antagningspoäng till fordonsprogrammet, men det är en skitsvår utbildning. Det är inte bara att stå och skruva lite, utan det är mycket teori och datorkunskap som krävs för att laga en bil idag.

Att jobba som skolbibliotekarie innebär inte bara att man sitter och lånar ut böcker. Man har också många pedagogiska uppgifter som språk- och lästräning och studiehjälp till eleverna, samt håller i undervisning i källkritik och informationssökning.

– Vi kan upplysa om olika källor, både fysiska och digitala, och hur man använder dem, berättar Jörgen Lundberg. Det är väldigt grundläggande och blir nästan lite låg- och mellanstadienivå. Samtidigt har vi många jätteduktiga och studiemotiverade elever med höga betyg i alla ämnen. De är på väldigt olika nivåer.

– Visserligen är det få här som går högskoleförberedande, fortsätter han. Men man ska ju ändå förberedas som samhällsmedborgare, och kunna fungera i samhället.

Mats Tenngart berättar att eftersom det inte finns så mycket att göra på håltimmar och raster, blir biblioteket lite av en fritidsgård. Det har han inget emot, men han får ibland agera polis och dagisfröken i ett, när eleverna brottas på golvet eller försöker stjäla och förstöra saker i biblioteket.

– Det är sant, även om det låter negativt, kommenterar Jörgen Lundberg. Man är inte bara lärare eller bibliotekarie. Vi har många elever utan föräldrar, men som har en god man som bor 30 mil bort. Då kan man bli lite låtsasförälder. Man får prata mycket om allt som inte har med skolan att göra också.

Jörgen Lundberg har även arbetat på en grundskola i det välbärgade området Bunkeflostrand, där elevsammansättningen var helt annorlunda, både klassmässigt och etniskt.

– Det var en helt annan kultur, och en helt annan lärarkår. Där var det lättare att vara bibliotekarie, men här är det mycket roligare.

Mats Tenngart håller med.

– Ja, det är kul på många sätt. De är härliga många av ungarna. Och det är inte många som är skitjobbiga. Det är 3-4 stycken varje termin, men det räcker ju för att det ska bli ett helvete en hel dag ibland.

Det är inte lätt att få eleverna på Agnesfrids gymnasium att intressera sig för läsning, och det är mest när de är tvingade som de lånar något annat än kurslitteraturen.

– Läsning är detsamma som tvång för dem, förklarar Jörgen Lundberg. Oavsett vad det är de läser.

Mats Tenngart fortsätter:

– Många kan inte för att de inte har språket, och har ett annat språk hemma. Det är skitjobbigt för dem att läsa svensk skönlitteratur, vilket ju inte är så svårt att förstå.

Ungefär 80 procent av eleverna på skolan har invandrarbakgrund. Men utöver att en del har svenska som andraspråk, finns det många aspekter som gör läsningen svår.

– En del har diagnoser som dyslexi, dyskalkyli eller adhd, berättar Jörgen Lundberg. Många har inte haft någon bra skolgång från början, en del har kommit hit sent och har kanske inte gått i skolan alls fram tills de var 15. Vi har haft en del analfabeter. Så det är en lång väg att vandra i den åldern.

En del elever kommer också från kulturer som är mer muntliga än skriftliga, och har inte läsningen med sig. Då får man hitta alternativa sätt att uppmuntra läsning.

– För några år sen hade vi ett gäng som jag tror var från Afghanistan. De hade precis kommit igång med läsningen, och läste mycket poesi just för takten och rytmen som de inte kunde få i en vanlig skönlitterär bok. Men det är svårt att hitta läslusten för många. Det är som en mur.
Men självklart finns det även de som läser mycket på skolan.

– Av 190 elever är sex av dem tjejer, berättar Mats Tenngart. Och de tjejerna har redan varit här inne mer än de flesta killarna.

– Vi har också haft en del fantasyfantaster som har läst jättemycket, fortsätter Jörgen Lundberg. Både vanliga böcker och ljudböcker. Men det här med ljudböcker har tyvärr inte gått hem hos de flesta. De orkar inte sitta och lyssna på en bok helt enkelt.

Han berättar vidare om bokprat med klasserna, och grupper som läser och diskuterar böcker i svenskundervisningen.

– Sen har vi en elevassistent som har en liten grupp på 4-5 ungdomar som läser ihop. Då gäller det ju att hitta något som passar just dem.

Även om det finns både möjligheter och idéer, så sätter bristen på resurser hinder i vägen. Eftersom fordonsutbildningen kräver mycket pengar till maskiner och annat, blir det inget över till exempelvis läspedagoger, som många skolor med teoretiska utbildningar har.

– Inget ont om att de har det, men för dem är det bara en liten lyx, samtidigt som det hade varit guld värt här, säger Jörgen Lundberg. Vi är en personaltät skola, men behöver vara ännu fler, för det är krävande ungdomar. Och söker man projektpengar är det bara tillfälligt. Men sådant här behöver vara långsiktigt.

Även om de båda tycker att dator- och tv-spel i sig kan vara positivt och ofta pedagogiskt, går det tyvärr ut över läsningen.

– De sitter framför datorn och spelar World of Warcraft och tusen andra saker, säger Mats Tenngart. Det är så lätt, det är så kul, och man kan vinna och det är gratis. Det krävs mer att läsa en bok, helt enkelt.

Konkurrensen från internet och många tv-kanaler spelar också in, och en allmän stress i samhället som också påverkar ungdomar, vilket gör det svårt att finna ro att sätta sig ner och läsa.

Agnesfrids gymnasium är en kommunal skola, och till skillnad från många friskolor har de i alla fall ett fungerande skolbibliotek.

– Jag känner inte till en enda friskola som har ett skolbibliotek med en skolbibliotekarie anställd, berättar Jörgen Lundberg. Även om det finns en bibliotekslag numera som säger att alla skolor ska ha ett välutrustat skolbibliotek.

Även annan kultur och estetisk verksamhet har minskat alltmer i skolorna, vilket Mats Tenngart menar är väldigt allvarligt.

– Man är inte en riktigt levande människa om man bara lever för det som är nyttigt och produktivt.

– Tar man bort estetisk verksamhet, läsning och kultur över huvud taget, så blir det på något sätt en död klass, fyller Jörgen Lundberg i.

Han behöver inte fundera länge på frågan om vad som bör göras för att hindra den negativa utvecklingen.

– Det krävs en medveten politisk satsning. Gör om skolan helt och hållet! Stryp friskolereformen och skolpengssystemet, och satsa efter behoven istället. Fler bibliotek, fler pedagoger, och mer resurser. En satsning som kostar pengar, men som samhället tjänar desto mer på.