Hoppa till huvudinnehåll
Av

Privat psykiatri – bra för vem?


Två artiklar i Sydsvenskan handlar om psykiatrivården. Den ena har rubriken ”Privat vård fungerar bättre än offentlig i Malmö” och publicerades i somras. Den andra lyder ”Kris inom psykvården” och är skriven för några år sedan, men kunde lika gärna vara från igår.

I artikeln från i somras prisas Malmös två privata psykiatriska öppenvårdsmottagningar. De är bättre på allt, enligt utvärderingar som en revisionsbyrå gjort.

Den lite äldre artikeln målar ett dystert läge för den offentliga vården med dålig tillgänglighet och problem.
Vad är sant? Finns ett samband mellan de två?

Sparkrav
Proletären går till chefen för Malmöpsykiatrin Herman Holm med några frågetecken.

Han är en gammal vänstermänniska, berättar han. Det måste skära i ett vänsterhjärta i år när psykiatrin ska spara 13,2 miljoner kronor, det har Region Skånes ”femklöver” (alliansen plus miljöpartiet) bestämt.

– Det är inte kul. Våra kostnader ökar med mycket mer än vad vi får i  ekonomiskt tillskott. Det betyder nedskärningar på 20 tjänster.

De så kallade ”Miltonpengarna” har Herman Holm inte sett röken av. 700 miljoner skulle regeringen stötta psykiatrin med. Men de pengarna gick till kortsiktiga projekt och kom inte patienterna till del i fler vårdplatser eller mer personal. Tvärtom gäller fortsatt sparnit. Fyra miljoner förra året och tretton i år. Som att spä ut en grogg, vad blir till sist kvar av vården, undrar man?

– Vi kan inte spara mer inom slutenvården. Det kommer att bli uppsägningar i öppenvården, konstaterar Herman Holm.

Men det ska inte sparas överallt. De privata öppenvårdsmottagningarna i rikemansområdet Limhamn-Bunkeflo samt i stadsdel Centrum klarar sig helskinnade. INM (Integrerad Närmedicin i Malmö) har ett kontrakt med Region Skåne som löper över fem år 2003-2008. För den tiden får de en fast ersättning som räknas upp efter konsument-prisindex. Tänk om det offentliga också kunde skriva sådana kontrakt!

Men så enkelt är det inte. Och det gillar Herman Holm, han säger att han tycker om när sammanhangen kompliceras.

– Indexuppräkningen täcker inte kostnaden för lönehöjningar, exempelvis. Indexet räknas upp med 1,5-2 procent, men lönerna stiger i regel med 3 procent.

• Även de privata mottagningarna får alltså mindre pengar?
– Ja, och det är en stark drivkraft för politikerna när de privatiserar offentlig verksamhet. Att det ska spara pengar. Men de privata har en fördel eftersom de vet i fem år framåt att de kommer att få en garanterad ersättning. Jag vet bara hur det kommer att se ut ett år i taget.

En annan fördel för de privata är att de får behålla eventuellt ekonomiskt överskott från verksamheten. De pengar Herman Holm till äventyrs får över går tillbaka till landstingets ekonomi.

Privatiseringskupp
Eftersom politikerna redan skär ner i den offentliga psykiatrin med flera miljoner varje år kan inte besparingar vara ensam anledning till privatisering.

Valåret 2002 i november beslutade det borgerligt styrda Sydvästra skånes sjukvårdsdistrikt att privatisera. Trots att den nya rödgröna majoriteten, som precis valts, var motståndare. En kupp, beskrev socialdemokraterna det som.

INM vann upphandlingen i tuff konkurrens med Praktikertjänst som också var ute efter det minst sagt guldkantade kontraktet.
– INM får 600 kronor per invånare och år. Vi (den offentliga psykiatrin) ligger på 530 kronor, säger Herman Holm.

Ändå står det i en utvärdering som revisionsbyrån Senior Partners gjort av INM att: ”resurstilldelningen bedöms vara relativt likvärdig mellan INM och den offentliga psykiatrin”. Utvärderningen, som ligger till grund för positiva artiklar om privatiseringen, är rena reklambladet för INM. De är bättre på allt: Tillgänglighet, samarbete, läkartider, på alla punkter får de beröm.

– De tycker inte att det är någon skillnad på 600 och 530 kronor. Dessutom tar de inte hänsyn till den vårdtyngd som finns, invänder Herman Holm mot rapporten.

Vårdtyngd
Care Need Index (CNI)  är ett sätt att mäta det förväntade vårdbehovet i ett område. 1,0 är genomsnittet för Malmö. Stadsdel Centrum (privat) ligger kring snittet, medan Limhamn-Bunkeflo ligger på 0,6. Rosengård å andra sidan, har ett CNI på 1,6 och borde utifrån det vara berättigat till minst dubbelt så mycket pengar som Limhamn-Bunkeflo. Men istället är det tvärtom, det offentliga får mindre pengar trots större vårdbehov.

– Jag betvivlar inte att INM har hög kvalitet men frågan som aldrig ställs är vad får privatiseringen för effekter på resten av psykiatrin? säger Herman Holm. 

Nedskärningar
Tio nerlagda platser på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, 54 försvunna tjänster och mindre möjlighet till rehabilitering, var tre av effekterna vid privatiseringen. INM:s budget på 31 miljoner togs från det offentliga. All personal nyanställdes.

– De plockade russinen ur kakan, säger Herman Holm.

Att tjäna pengar på folks ohälsa kräver att de man ska tjäna pengar på inte är alltför sjuka.

– Patienter som inte kan hålla tider är exempelvis inte så attraktiva. Ett uteblivet besök är ju en förlorad inkomst. Patienter som mår mindre psykiskt dåligt är lättare att behandla och mer attraktiva.

INM har ett ”områdesansvar”. Det vill säga att alla boende i deras stadsdelar ska få vård där, oavsett vad det är för psykisk ohälsa. Men eftersom slutenvård saknas belastar de svårare patienterna ändå det offentligas budget.

De svåraste patienterna, de med missbruk, med svåra depressioner och psykoser samt de som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård kräver ofta inläggningar på dyra dygnet runt platser.

Samtidigt gäller i Sverige det som kallas ”fritt vårdsökande”. Teoretiskt kan boende i Rosengård åka över hela stan och söka på Limhamn-Bunkeflos öppenvårdsmottagning. Men Herman Holm menar att det finns en tendens hos det privata att avgränsa sitt ansvar.

– Det ska mycket till att få en tid om man inte är boende i stadsdelen.

Segregering
Hjärnhälsan i närliggande i Lund är ett exempel på en privat öppenvårdsmottagning som helt saknar områdesansvar. Det betyder att de precis som en privat tandläkare har stor frihet att välja vilka patienter de vill ta emot. En tuff segregering där inte bara fel bostadsområde talar till ens nackdel utan också ens sjukdomstillstånd.

– Det är lätt att säga att ”vi har inga tider just nu”, menar Herman Holm.

Inte konstigt att ”femklöverns” privatiseringsivrare kan peka på den privata psykiatrin som ett positivt exempel. Deras ekonomiska förutsättningar är mycket bättre. Det har politikerna själva sett till i upphandlingsavtalet.

Artiklarna i Sydsvenskan kunde slagits ihop till en: ”Privatisering skapar klyftor i vården”.

– Man skapar små gröna öar. Och det är väl ok för de som bor i de stadsdelarna, men den offentliga vården blir lidande.

NILS LITTORIN
Proletären 39, 2007



Psykiatri i Lund och Helsingborg privatiseras
Nästan hela den psykiatriska öppenvården i Lund ska bli privat. Och kanske delar av slutenvården.

I Helsingborg ska den södra delen av stan få privat öppenvård. Det säger moderaten Henrik Hammar, ordförande i Region Skånes Hälso- och Sjukvårdsnämnd.

Till grund för den positiva inställningen till privat psykiatri bland politiker i Skåne ligger utvärderingar av INM i Malmö och Hjärnhälsan i Lund.
– Vi har en mycket bra privat verksamhet i både Malmö och Lund. De har löst sitt uppdrag på ett beundransvärt sätt, säger Henrik Hammar till Sydsvenskan.

Att de privata mottagningarna har givits bättre ekonomiska förutsättningar att lyckas nämner inte moderaterna. Det viktiga är att det privatiseras.
För den offentliga psykiatrin innebär det här istället nedskärningar. Personalen är orolig.

– Det blir en stor omställning, men exakt hur det kommer att påverka vet vi inte i dag, säger Christina Svensson, chef för psykiatrin i nordvästra Skåne.

I oktober tar politikerna beslut i frågan. Därefter formulerar regionen vilka krav som ställs på den privata vården och sedan blir det upphandling.