”Klyftorna handlar om klass”

Den amerikanska fredsaktivisten Cindy Sheehan är åter på besök i Sverige. Hennes son stupade i Irakkriget 2004. En förmiddag kommer hon ner till Kommunistiska Partiets lokaler i Stockholm för att diskutera politik och berätta om sig själv.

Hon befinner sig på resa i Europa på inbjudan av kommittén Frige de fem kubanerna. Cindy Sheehan har engagerat sig i fallet då det har många motsägelsefulla beröringspunkter med hennes egna erfarenheter.

– Min son åkte till Irak med det föreställda syftet att bekämpa terrorism, berättar Cindy Sheehan. Ändå sitter de fem kubanerna fängslade i USA just för att de bekämpat terrorism. Det visar hur korrupt och hycklande det amerikanska systemet är.

Cindy Sheehan har besökt Kuba vid flera tillfällen. Med tiden har hon lärt känna familjemedlemmarna till de fem. I USA har hon flera gånger tagit upp de fängslade kubanernas öde i sitt eget radioprogram.

– De flesta i USA känner inte till fallet, fortsätter hon. Men folk blir upprörda då de förstår. Därför gör jag mitt bästa för att sprida information. I grunden handlar det om USA:s fientliga politik och blockad av Kuba.

För Cindy Sheehan hänger frågan om de fem kubanerna naturligt ihop med hennes mångåriga kamp mot krig och kapitalism. Men hon beklagar att den amerikanska freds- och proteströrelsen har mattas av i och med maktskiftet i Vita huset för några år sedan.

– Barack Obama och demokraterna har i praktiken dödat antikrigsrörelsen, förklarar Cindy Sheehan. Folk förknippade krigen med George W Bush. Men det finns också många människor som genomskådar retoriken och som känner sig besvikna.

Krigen fortsätter. Det handlar inte bara om Afghanistan och Irak. Ett aktuellt exempel är den Natoledda militära insatsen i Libyen där som bekant även Sverige deltog. Till skillnad från de flesta Obamaanhängare var Cindy Sheehan kritisk redan från början.

– Jag kan inte förstå de som rättfärdigar kriget i Libyen som en humanitär intervention, säger hon. Hur kan den vara det då 60000 människor dog? Den provisoriska regeringen har varit särskilt hård mot de svarta i Libyen. Jämför bilden av Tripoli före och efter kriget.

Mönstret ser i många avseenden ut att upprepa sig i Syrien. USA och västvärlden försöker tvinga fram ett regimskifte som med all sannolikhet skulle kosta tiotusentals människoliv. Den humanitära notan från tidigare krig förskräcker.

– Jag har i princip samma åsikt om Syrien som Libyen, understryker Cindy Sheehan. USA ska inte skicka styrkor för att avsätta andra länders ledare. Det är inte vår sak. USA har skapat en krigsmaskin för att destabilisera och döda, inte för att skydda folk.

I november är det åter presidentval i USA. Som av en händelse talas det om en ljusning i ekonomin och att arbetslösheten kommer att sjunka. Men Cindy Sheehan är skeptisk till de positiva tongångarna och gör hellre sin egen bedömning.

– Folk går fortfarande arbetslösa och förlorar sina hem, konstaterar hon. Utbildning och hälsovård kostar pengar. Alltså lånar folk och skaffar sig skulder för livet. Över 80 miljoner amerikaner har slutat söka jobb och hamnar utanför den officiella statistiken.

Hon ger ett hårresande konkret exempel på militariseringen av det amerikanska samhället.

I staden Stockton i Kalifornien slog tungt beväpnad specialpolis in dörrarna hos en ensamstående far och hans två barn. Mannen beslogs med handfängsel och fördes bort.

– Men det var inte FBI eller den lokala polisen som var i farten, poängterar Cindy Sheehan. Istället var det amerikanska utbildningsdepartementets särskilda insatsstyrka som gjorde ett tillslag. Orsaken var att mannens före detta fru givit oriktiga uppgifter om sina studielån.

Det är många i USA som har fått känna av den kapitalistiska krisen inpå bara skinnet. Men ett allmänt missnöje med spekulanterna Wall Street är inte detsamma som en genomgripande systemkritik. Finns det en koppling mellan krigspolitiken och den ekonomiska krisen?

– Det amerikanska imperiet är en manifestation av kapitalismen, menar Cindy Sheehan. Så det är klart att de hör ihop. Tack vare de skulder staten dragit på sig genom krigen saknar regeringen idag pengar till hälso-, sjukvård och andra sociala reformer.

Cindy Sheehan har själv vandrat en lång väg mot politisk medvetenhet. Den inger respekt. När hennes son dödades i Irak 2004 sympatiserade hon med demokraterna. Men när hon engagerade sig i antikrigsrörelsen växte hennes insikter.

– Ju mer jag studerade och satte mig in i saker, desto mer förstod jag, berättar hon. Felet låg inte bara hos George W Bush. Han var bara en produkt av ett system och det är detta i sig som är roten till det onda.

2008 ställde Cindy Sheehan upp i kongressvalet som oberoende kandidat. Eftersom hon vare sig hade pengar eller någon partiorganisation i ryggen begrep hon att hon saknade varje reell chans. Resor till Venezuela och Kuba väckte hennes intresse för socialismen.

– Klyftorna i USA handlar inte om kön, ras eller religion, förtydligar Cindy Sheehan. På egen hand har jag kommit fram till att de handlar om klass. Som jag ser det finns det två klasser; rånarnas och de rånades. Det enda krig som kan rättfärdigas är klasskriget.

USA:s fredsmamma har radikaliserats i en imponerande takt. Karl Marx hade inte kunnat säga det bättre själv.