Väntade anklagelser om valfusk när Maduro vann valet
– Som vanligt erkänner oppositionen inte vår existens som väljare, säger Yessica Saavedra som lade sin röst på den sittande presidenten. Som många andra vägrar hon rösta på högern även om det finns ett stort missnöje med regeringens politik.
I söndagens presidentval i Venezuela segrade den sittande presidenten Nicolas Maduro med 51,2 procent av rösterna, mot 44 procent för oppositionskandidaten Edmundo Gonzalez, enligt valmyndigheten CNE.
De senare rösterna lades dock i praktiken snarare på Maria Corina Machado, som stoppats som kandidat på grund av att hon upprepade gånger uppmanat USA att intervenera i Venezuela.
Men det är den högerextrema Corina Machado som legat bakom Gonzalez kandidatur, och som också varit högerns dragplåster på den tidigare diplomatens valmöten. Som galjonsfiguren Gonzalez själv berättade i SVT:s Aktuellt förra veckan satt han lugnt hemma och kollade på Netflix när han blev uppringd och ombedd att skriva på ett dokument för att bli presidentkandidat.
Inte oväntat bestrider samma högeropposition nu valresultatet, och påstår att de själva fått hela 70 procent av rösterna, enligt sina egna beräkningar från omkring 40 procent av vallokalerna. Valdeltagandet var 59 procent.
– Som alltid påstår oppositionen att det var valfusk. De erkänner inte vår existens som väljare.
Det säger bankanställda Yessica Saavedra, efter att ha lagt sin röst på Maduro i en vallokal i stadsdelen 23 de Enero i Caracas.
Själv tillhör hon den kanske största gruppen väljare i landet, som länge satt sin tilltro till och varit engagerad i den så kallade bolivarianska revolutionen, som inleddes när Hugo Chavez blev president 1999, men som idag är missnöjd med stora delar av regeringens politik. Men som trots besvikelser och långvarig ekonomisk kris inte kan tänka sig att stödja oppositionen i ett val.
– Det finns mycket som jag inte är nöjd med, men jag skulle aldrig kunna rösta på högern. Även om många chavister och kommunister är väldigt missnöjda med regeringen, säger Yessica Saavedra till Proletären.
Arbetarstadsdelen 23 de Enero är ett historiskt vänsterfäste i huvudstaden, och oppositionen lär knappast ha genomfört några av sina påstådda vallokalsundersökningar där. Det är förmodligen inte heller de väljarna som USA:s utrikesminister Tony Blinken refererar till när han säger att USA är ”oroliga över att resultaten inte speglar viljan och rösterna hos det venezolanska folket”.
Andra som omedelbart stämt in i USA-kören är högerregeringarna i Peru och Argentina, medan bland annat Kuba, Kina och Ryssland gratulerat Maduro till segern. Perus regering har i protest mot valresultatet kallat hem landets ambassadör till Lima – alltså till samma Peru där den folkvalda presidenten Pedro Castillo sitter fängslad, och där den ickevalda efterträdaren Dina Boluarte låtit militären skjuta ihjäl ett 50-tal demonstranter som krävt nyval medan hon vägrat lämna sin post.
Argentinas extremhögerpresident Javier Milei har också gått ut och kallat Maduro för diktator, medan regeringarna i de tre stora och viktiga länderna i regionen Colombia, Brasilien och Mexiko i skrivande stund ännu inte sagt någonting. Enligt en artikel i den colombianska tidningen El Colombiano håller de tre vänsterpresidenterna Gustavo Petro, Lula da Silva och Andres Manuel Lopez Obrador på att koordinera sina uttalanden och inväntar en möjlig tydligare redovisning av rösterna.
I SR:s Studio Ett gjorde programledarna Cecilia Khavar och Sharon Jåma på måndagen sitt bästa för att ifrågasätta och underminera valresultatet. Till sin hjälp tog de Sveriges radios tidigare Latinamerikakorrespondent, Lars Palmgren, ökänd för sin hatiska inställning till det socialistiska Kuba.
På frågan om vilken roll USA kan spela för att få Venezuelas valmyndighet att genomföra en öppen kontrollräkning av rösterna påminde Palmgren om att USA infört sanktioner som drabbat landet hårt – ”även om de inte är orsaken till krisen”, skyndade han sig att tillägga, och konstaterade också att USA vill ha tillgång till landets olja.
Sveriges radios nuvarande korre i Latinamerika, Ivan Garcia, kallade i samma program Venezuelas valsystem för vattentätt. Vilket en av de omkring 900 internationella valobservatörerna instämmer i.
– Alla röster kontrollräknas, och det finns 16 instanser som kan kontrollera resultatet. Det går helt enkelt inte att fuska, säger Damaris Hoyos Olivan från det mexikanska vänsterpartiet Morena till Proletären.
Samtidigt uppmanar också Venezuelas kommunistiska parti PCV till öppen redovisning av rösterna, då valnämnden ännu inte offentliggjort alla röstningsprotokoll. PCV som brutit med regeringen ställde sig i valet bakom kandidaten Enrique Marquez från partiet Centrados, och har i samband med valet slagit larm om att PCV:s internationella sekreterare Hector Rodriguez utsatts för politiskt motiverade trakasserier och riskerar sparkas från sitt jobb på bränsleministeriet.
PCV har också fråntagits sin juridiska person i ett beslut av landets högsta domstol, i ett allt annat än demokratiskt förfarande gentemot partiet. Samtidigt har det uppenbarligen funnits olika syn på taktiken inför presidentvalet, då bland annat partiets tidigare mångåriga internationella sekreterare Carolus Wimmer förra veckan uteslöts ur PCV efter att i strid med partilinjen ha uppmanat till att rösta på Maduro.
På måndagskvällen utbröt spontana protester mot valresultatet på flera håll i landet, och en person ska ha dödats i sammandrabbningar med polisen. Maduro varnar för att högern ännu en gång försöker iscensätta en statskupp i Venezuela.