Konkurrensverket: Butikerna höjer matpriserna för att öka vinsten
Nästan en tredjedel av prisökningarna på mat är helt obefogade och används av matvarubutikerna för att göra vinst, konstaterar Konkurrensverket i en ny rapport. ”Just nu är det konsumenterna som får ta smällen”, säger Susanna Sällström Matthews på Konkurrensverket.
Ända sedan den höga inflationen greppade tag om den svenska ekonomin har matpriserna mot konsumenterna stigit med 25 procent. Nu konstaterar Konkurrensverket att strax under en tredjedel av denna prisökning skapats av matvarubutikerna för att säkra sin bruttovinstmarginaler.
Anledningen till att matvarubutikerna kan agera på detta sätt framkommer i rapporten ”Stigande matpriser – vart tar pengarna vägen?”
”Det finns därmed indikationer på att prisstrategin överensstämmer med hur aktörer på en oligopolmarknad skulle sätta priser”, konstaterar Konkurrensverket i rapporten.
– Just nu är det konsumenterna som får ta smällen och tvingas betala. Hade det funnits en sund konkurrens på matvarumarknaden hade kostnadsökningarna istället fördelats jämnt inom matvaruleden, säger Susanna Sällström Matthews, ekonom och projektledare på Konkurrensverket och som varit med och skrivit rapporten, till Proletären.
Den första anledningen till de ökade priserna i butikerna går att hitta i den spekulation inom enskilda marknader, som till exempel för djurfoder. Under tre månader i början av 2022 fördubblades priset på fodervete för att sedan återvända till samma prisnivåer som tidigare. Samma kurva går att hitta på många andra råvarumarknader.
– När Ryssland invaderade Ukraina blev det en överreaktion från aktörerna på råvarumarknaden. De trodde att bristen skulle bli värre än vad den faktiskt blev. Detta gjorde att priset dubblerades, för att sedan sjunka till normala nivåer igen, säger Susanna Sällström Matthews.
Denna tillfälliga prisfördubbling skapade en prisökning mot konsumenterna. Men det som Konkurrensverket finner anmärkningsvärt är att när priset på underliggande marknader sjönk med 50 procent så låg matpriserna i dagligvaruhandeln fortfarande på höga nivåer.
– Matvarubutikerna ville maximera sina vinster och försvara sina bruttomarginaler. En stor del av den nuvarande prisökningen är på grund av ett vinstuttag som finns i alla led inom livsmedelsbranschens matvaruhandel, konstaterar Susanna Sällström Matthews.
För andra varor begränsas prisökningarna av medborgarnas möjlighet att avstå från konsumtion. Men livsmedel är så kallade nödvändiga varor, som vi inte kan avstå ifrån. Konsekvensen blir att medborgarna tvingas avstå från konsumtion av andra varor för att kunna betala för den dyrare maten.
– Vi kan inte vägra att gå till matvarubutikerna och sluta äta mat. Därför finns det en benägenhet bland företagen inom EU att samarbeta om priser och därmed bryta mot konkurrenslagen för att de ekonomiska incitamenten är så pass stora när efterfrågan är så pass okänslig för prisökningar, säger Susanna Sällström Matthews och refererar till en studie av OECD som understryker att livsmedelsbranschen är en av fyra sektorer där prissamarbete är ett återkommande problem.
Den snedvrida konkurrensen inom livsmedelsbranschen har gjort att Konkurrensverket nu efterfrågar ändringar i konkurrenslagen. Till exempel får Konkurrensverket bara ingripa vid ett uppköp om hela marknaden i Sverige riskerar att påverkas. Något som kan skapa både oligo- eller monopolsituationer på många orter i landet.
Vid ett eventuellt uppköp kan Konkurrensverket också välja att sätta in villkor gentemot köparen. Detta gjordes exempelvis när Axfood 2021 köpte matvarugrossisten Bergendahls, då Axfoods Dagab tvingades att sälja matvaror till fristående aktörer fram till 2030.
– Detta var ett förvärv med villkor, men samma konkurrensproblem kan ju finnas med företag som redan är etablerade på marknaden. Detta är ett problem. Och när vi väl tillåtit ett uppköp kan vi inte gå tillbaka och kräva ändringar, och det krävs generellt stora mängder bevis för att kunna hävda en konkurrensskada, säger Susanna Sällström Matthews och fortsätter:
– Vi ser fler problem än vad vi faktiskt kan åtgärda.
Det måste vara frustrerande att inte kunna göra något åt problemen?
– Det skulle jag säga att det är. Men samtidigt har Konkurrensverket också en funktion om att upplysa allmänheten hur det ser ut. Vi måste också kunna lyfta problem som vi inte kan åtgärda för att kanske stimulera en debatt och ändra på konkurrenslagen.