Hoppa till huvudinnehåll

Ändra systemet – inte klimatet: Kan tekniken lösa klimatkrisen?

Geoenginering och tekniker för att lagra koldioxid under marken ger möjligheter – men kan också vara riskabla.

Carbon Capture and Storage, där koldioxid pumpas ner i marken, används redan av en del industrier.
Peabody Energy Inc.

I bland annat Norge har man utvecklat ett system för infångning, transport och lagring av koldioxid. Metoden går under beteckningen CCS, Carbon Capture and Storage, och går ut på att fånga in koldioxiden, transportera den och pumpa ner den i porösa sediment långt ner under havets botten, i Norges fall i oljefälten under Nordsjön.

Metoden kan användas endast vid anläggningar med mycket stora utsläpp som industrier, värmekraftverk eller sopförbränningsanläggningar. I Sverige har Preem i Lysekil och Cementa i Slite visat intresse. Även under Östersjöns botten finns lämpliga sediment för koldioxidlagring, till exempel söder om Gotland.

Möjligheten att lagra koldioxid väcker förhoppningar, men också farhågor. Kritiker menar att metoden kommer att upp bromsa upp omställningen till ett fossilfritt samhälle. En annan invändning är att eftersom metoden är mycket kostnadskrävande är det betydligt billigare att köpa utsläppsrätter och fortsätta att släppa ut koldioxiden i luften.

I Norge har metoden prövats och anses fungera, men den har ännu inte tillämpats i stor skala. En risk med metoden är att koldioxiden kan börjar sippra ut, tillbaka till atmosfären. Därför får användningen av metoden absolut inte motivera en långsammare omställning till fossilfri energi.

Ett antal storkapitalister i USA har förespråkat olika metoder som skulle minska solstrålningen mot jorden och därigenom dämpa eller förhindra den globala uppvärmningen. Ett sätt som föreslagits är att släppa ut svavelföreningar högt upp i atmosfären. Där skulle dessa ämnen reflektera bort solstrålningen ungefär på samma sätt som stora vulkanutbrott.

En metod skulle kunna minska koldioxiden i atmosfären är att släppa ut mineralämnen, främst järn, i världshaven för att öka tillväxten av växtplankton. Dessa tar upp koldioxid när de växer. När de sedan dör sjunker de ner i havsdjupen och dras undan från kretsloppen.

Metoderna går under namnet geoengineering. Och visst vore det mumma för kapitalet, bara fortsätta att använda de stora tillgångarna av fossila bränslen och sedan tjäna pengar också på geoengineeringen. Men kan man lita på att ett samhällssystem som hänsynslöst och mot bättre vetande fortsätter att öka koldioxidhalten i atmosfären och förvärra klimatkrisen verkligen kan handskas med teknologin för geoengineering på ett trovärdigt och ansvarsfullt sätt?