Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedelsbolag vill inte sälja antibiotika till Sverige

Sverige kan komma att stå inför ett krisläge om inget görs åt landets upphandling av antibiotika. Läkemedelsbolagen flyr från den svenska marknaden, vilket i längden kan leda till att vi står utan fungerande mediciner.

Den svenska marknaden är inte tillräckligt lukrativ för läkemedelsbolagen.
Pixabay

I slutet av augusti kommer Folkhälsomyndigheten, tillsammans med den statliga myndigheten för innovation, Vinnova, och olika läkemedelsbolag att pröva en ny unik modell för upphandling av antibiotika mot multiresistenta bakterier (MRB). Projektet har sin grund i en rapport från 2017 som TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket) publicerade på uppdrag av regeringen.

— De preparat som detta projekt handlar om är antibiotika som fortfarande har ett patent på sig, säger Douglas Lundin, chefsekonom på TLV, till Proletären. Och i dagsläget har företagen som utvecklar dessa läkemedel låga intäkter på den svenska marknaden.

De låga intäkterna är en följd av Sveriges restriktiva användning av antibiotika. Som det ser ut idag köper Sveriges landsting bara in antibiotika när det behövs, på en öppen marknad. 

Sverige är också ett av de europeiska länder som använder minst antal doser antibiotika per capita. Enligt European Center for Diesease Prevention and Control (ECDC) ligger Sverige i botten vad beträffar all användning av antibiotika. Bara Nederländerna och Estland har ibland lägre siffror, och länder som Grekland och Frankrike har ibland tre- eller fyrdubbla siffror jämfört med Sverige. Resistensläget i vårt land är alltså god och vi ligger inte i någon riskzon.

Om landstingen inte köper in de garanterade doserna, kommer staten tvingas betala ut en mellanskillnad till läkemedelsbolaget.

Allt detta kan vid första anblick tyckas vara något positivt. Men utifrån ett marknadsperspektiv förändras allt.

— Alla jublar så fort ett nytt läkemedel mot MRB lanseras, säger Douglas Lundin. Sen lägger vi det på hyllan och använder det bara när inget annat fungerar. Men detta skapar låga försäljningssiffror. Vilket i sin tur leder till att läkemedelsbolagen inte finner det lönsamt att sälja antibiotika på den svenska marknaden. I framtiden kan vi stå inför en brist på preparat som fungerar mot MRB.

Som svar på marknadsfrågan lanserar nu Folkhälsomyndigheten ett projektet finansierat av Vinnova. Projektet har en budget på åtta miljoner kronor, med en möjlig ökning till 20 miljoner fram till 2022.

Förenklat ska den nya modellen för upphandling fungera på följande sätt.

Försäljningen av antibiotika kommer ske kontinuerligt, precis som tidigare. Men läkemedelsbolagen kommer nu få vad projektet kallar en ”garanterad ersättning” för att tillhandahålla antibiotika på den svenska marknaden. I denna garanterade ersättning kommer en ”rimlig” vinst ingå, men även bolagens fasta kostnader som kommer med att ha ett läkemedel på den svenska marknaden. Till exempel lagerkostnader, avgifter till läkemedelsverket och administrativa kostnader.

Rent praktiskt kommer Folkhälsomyndigheten uppskatta att X antal doser antibiotika (låt säga 260) kommer användas under 2020, med ett styckpris på 10.000 kronor. Den ”garanterade ersättningen” blir då 2,6 miljoner kronor till läkemedelsbolaget. 

Försäljningen av läkemedlet sker sedan kontinuerligt, men om landstingen inte köper in de garanterade 260 doserna, utan bara 160, kommer staten tvingas betala ut en mellanskillnad på 1 miljon kronor till läkemedelsbolaget.

2018 skrevs fler än 120.000 doser antibiotika ut varje dag.

Finns det inte en risk med er modell att staten tvingas betala för läkemedel som aldrig används, just för att Sverige använder så få doser antibiotika?

— Allt som köps avses att användas, säger Jenny Hellman på Folkhälsomyndigheten. Syftet med den ekonomiska modell som vi nu testar är att säkra en tillgång till viktig antibiotika.

Folkhälsomyndigheten / Jenny Hellman
Pilotstudien kommer kontinuerligt att analyseras och resultatet kommer redovisas för regeringen 2022. Det kan också vara så att vi behöver justera modellen. Men vi står inför ett problem i och med att dessa preparat kan försvinna från den svenska marknaden.

Douglas Lundin på TLV påpekar samma sak:

— Vi vände och vred på olika modeller men vi kom fram till att den som testas nu kommer vara mest effektiv. Men vi får inte heller glömma att detta är ett testprojekt för att utvärdera om vi har rätt eller fel.

I rena siffror stöttar det offentliga redan läkemedelsbolagens forskning om antibiotika. Men då i början av utvecklingen, inte när preparaten säljs på marknaden. 

En studie från TLV visar att så mycket som 39 procent av finansieringen för läkemedelsbolagens utveckling av antibiotika kommer från det offentliga, fyra procent kommer från välgörenhet och 56 procent kommer från läkemedelsbolagen. 

OECD uppskattar att det betalas ut 547 miljoner dollar per år i form av bidrag till läkemedelsbolag för antibiotikaforskning.

— Det är också viktigt att påpeka att det offentliga redan stöttar läkemedelsbolagens, i alla fall om vi ska se till det som kallas grundforskningen, alltså när läkemedlet är inne i sitt första prövostadie. Och speciellt om vi tittar internationell, avslutar Douglas Lundin.