Hoppa till huvudinnehåll

Privatiserad vård i EU bakom höga dödstal: ”Dramatiska konsekvenser”

Sjukvårdens privatisering inom EU har stor skuld till de höga dödstalen i covid-19. Det slår en rapport från ansedda researchgruppen CEO fast.

Privatiseringslobbyisterna i Bryssel använder pandemin för att främja sina intressen.
Genrebild

Antalet döda i covid-19 i EU-området närmar sig nu en halv miljon. Hårdast drabbade av höga dödstal är äldre- och särskilda boenden.

Proletären har tidigare refererat till det arbete som den Brysselbaserade och oberoende researchgruppen Corporate Europe Observatory (CEO) gör. Nu har CEO i en rapport analyserat orsakerna till de höga dödstalen i covid-19: den allt mer privatiserade vården och äldreomsorgen. Rapporten publicerades i förra veckan.

Den slår fast två huvudteser:

Privatiseringslobbyisterna i Bryssel använder pandemin för att främja sina intressen. Analyser visar dock att privatiseringarna har minskat ländernas förmåga att möta pandemier, och att den privatiserade vården i själva verket är dyrare för länderna än den offentliga.

EU:s krav att medlemsländerna ska minska utgifterna för offentlig vård har bidragit till kommersialiseringen av äldreomsorgen, liksom av sjukvården. Detta har fått katastrofala följder under pandemin.

För svensk del konstaterar CEO att den höga andelen timanställda som arbetar på flera platser inom äldrevården innebar problem inte enbart för de privata bolagen. Men ”löne- och arbetspressen, minskningen i antalet personal per boende och kravet på att göra 25-35 procent vinst åt aktieägarna, kan inte ignoreras när det talas om hur (Sverige) handskades med pandemin”.

– Att de inom sjukvården som jobbar så otroligt hårt får applåder, garanterar inte att systemen fungerar, konstaterar forskaren Olivier Hoedeman som lett CEO:s rapportarbete.

När coronapandemin i Europa först bröt ut i Italien, stod sjukvården i de drabbade regionerna försvarslös. Den italienska sjukvården är hårt privatiserad, och enligt Olivier Hoedeman var den i princip chanslös när sjuka människor behövde intensivvård:

– Rapporten visar klart att nyliberala reformer har försvagat den offentliga sjukvården i hela Europa, konstaterar Hoedeman i euobserver.com. Det fick dramatiska konsekvenser i ett stort antal dödsfall när pandemin bröt ut.

Enligt CEO har de privata vårdbolagen plockat ur de bästa och ekonomiskt mest lönsamma bitarna ur den offentliga sjukvården. Kostsam och långvarig intensivvård under en internationell pandemi, hör inte till den kategorin.

I Italien, som tog den första coronasmällen, har antalet sjukhussängar för akutvård sjunkit från sju per 1.000 människor 1990, till 2,6 per 1.000 för fem år sedan. Den privata sjukvården i Italien har 30 procent av akutvården, men bara 15 procent av intensivvården.

Proletären berättade redan i inledningen av pandemin om hur äldre människor i Spanien, där tre av fyra äldreboenden är privatägda, dog i sina sjukhussängar därför att de inte fick vård och hur militär på order av regeringen fick gå in och desinficera äldreboenden och vårdinrättningar där både personal, material och mediciner saknades. Bara i Madrid dog över 6.000 äldre på sina boenden.

En grupp som företräder patienterna konstaterade att ”företagen måste spara pengar någonstans för att göra vinst”, och att detta resulterade i brist på utrustning och personal.

CEO varnar för de privatiseringslobbyister inom EU som påverkar politikerna, och konstaterar att ”EU måste avvisa lobbyisterna […] och vända kursen från den ekonomiska styrning som har påskyndat liberaliseringen av hälso- och sjukvården. Istället måste den offentliga försörjningen sättas i centrum. Om det inte sker kommer fler liv att gå till spillo”.