Hoppa till huvudinnehåll

Vad är Las? – Proletären förklarar

Proletären går igenom Lagen om anställningsskydd.

Lo-borgen i Stockholm.
Artur Szandrowski

I efterkrigstidens Sverige rådde det en relativ arbetsfred. Det fanns ingen lag om anställningsskydd, utan uppsägningar förhandlades av facken. Saltsjöbadsavtalet från 1938 och kollektivavtalslagen från 1928 bakband arbetarna och gjorde det i princip olagligt att strejka.

1969 valde gruvarbetare på LKAB ändå att lägga ner arbetet i protest mot det uppskruvade tempot och uteblivna löneökningar.

Det ledde till en våg av strejker där arbetarna själva tog kommandot och drev sina krav och inte lät sig styras av fackföreningstopparna i LO. Ett resultat av strejkerna är Las, lagen om anställningsskydd, som infördes 1974. Den beskrevs då som århundradets reform som ”begravde arbetsgivarnas fria uppsägningsrätt”. Sossarna, som försökte knyta protesterna till sig för att lugna dem, talade om Las som kronan i det reformistiska projektet.

Las innebar bland annat att:

• Tillsvidareanställning ska vara den huvudsakliga formen av anställning, andra anställningsformer får bara användas om arbetsuppgifterna är av särskild beskaffenhet.

• Godtyckliga uppsägningar begränsades genom regeln sist in, först ut. Det innebar att uppsägningar måste ske enligt en turordningslista där den som arbetat längst får sparken sist.  En avskedad på grund av arbetsbrist ska ha företrädesrätt till arbetet ifall företaget återanställer. 

• Uppsägningar ska vara sakligt grundade – avsked på grund av personliga skäl måste bedömas från fall till fall. Och under tvist behåller arbetaren sin anställning och lön.

Borgerligheten har alltsedan Las kom till velat återinföra den fria uppsägningsrätten. Genom regeringens överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet, den så kallade januariöverenskommelsen, hotas anställningstryggheten i Sverige. Vänsterpartiet släppte igenom januariöverenskommelsen, men lovade att fälla regeringen om Las hotades. 

Detta har hänt sedan Las infördes

1982: En borgerlig riksdagsmajoritet inför provanställning – med en rösts övervikt i riksdagen. 

1992: Förbud mot bemanningsföretag tas bort. Genom att anställa via bemanningsföretag kan företag kringgå Las.

1994: Det slås fast att ”uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad”. 

Samma år införs ett undantag från regeln sist in, först ut. Företag med max tio anställda får undanta två personer. 

1995: Undantaget tas bort.

2000: Företag med tio anställda får återigen undanta två personer.

2015: IF Metall och Handels förhandlar med arbetsgivarna om att göra Las dispositiv, det vill säga att den ska gå att förhandla bort i avtal.

2017: LO inleder förhandlingar om Las med Svenskt Näringsliv med ingången: ”tryggare anställningar och förstärkt omställningsförmåga”

Januari 2019: Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna presenteras. Enligt avtalet ska lagen om anställningsskydd ”moderniseras” och ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” ska ingå. 

En utredning ska tillsättas och utredningen blir lag såvida inte facken och arbetsgivarorganisationerna kommer överens.

Mars 2019: Tjänstemannakartellen PTK begär förhandling med arbetsgivarna om ”anställningsskydd och omställning”. 

April 2019: Utredningen tillsätts.

December 2019: Kommunal, Byggnads, Fastighets, Seko, Målarna och Pappers drar tillbaka förhandlingsmandatet de gett LO, eftersom LO börjat förhandla om att slopa kravet på saklig grund vid uppsägning. Även Lärarnas riksförbund drar tillbaka förhandlingsmandatet de gett PTK.

Januari 2020: IF Metallklubben på Volvo i Umeå startar en budkavel mot de hotande försämringarna i Las. Starten på ett riksomfattande nätverk av Lasförsvarare.

Juni 2020: Utredningen om moderniserad arbetsrätt, den så kallade Toijer-utredningen är klar. Den föreslår bland annat fem undantag i turordningsreglerna för alla företag oavsett storlek, och att saklig grund för uppsägning slopas i företag med färre än 15 anställda. Om inte parterna istället kommer överens före den 30 september hotar regeringen med att utredningen blir lag.

Augusti 2020: Förhandlingarna som pausats återupptas. LO enat igen med kraven att LO ”ska inte medverka till att förändra reglerna om saklig grund för uppsägning i LAS” och ”inte heller medverka till att de tvingade reglerna i LAS görs dispositiva”.

September 2020: Budkavlen mot Las har nu 100.000 bakom sig och ett 100-tal fackliga organisationer.

Oktober 2020: PTK är överens med Svenskt Näringsliv, men inte LO. Regeringen vill gå vidare med PTK:S och Svenskt Näringslivs överenskommelse.

December 2020: LO-förbunden Kommunal och IF Metall ansluter sig till PTK:s avtal.

Januari 2021: På ett styrelsemöte beslutar LO att IF Metall och Kommunal brutit mot organisationens stadgar.

Tre nya utredningar tillsätts för att utforma lagförslag efter PTK:s avtal. De ska vara klara senast den 15 maj och klara att träda i kraft före halvårsskiftet 2022. 

IF Metall och Kommunal får sitta med i arbetsgrupper kring utredningarna.