Hoppa till huvudinnehåll
Av
Lagerarbetare

Ledarkrönika: Vem tror de att de lurar?

Det är politikernas förakt för folket vi behöver ta itu med.


I min hemstad Örebro med omnejd har man under året haft anledning att fundera över hur politikerna egentligen uttrycker sig. Vem tror de att de kan lura?

Nerikes Allehanda, lokaltidningen i Örebro, hade i veckan som gick en artikel där den styrande majoriteten i Örebro intervjuades om det budgetförslag de tänkt lägga i höst.

De tre politikerna viker nästan ut och in på sig själva när de med kommunstyrelsen ordförande Kenneth Nilsson (S) i spetsen försöker rädda ansiktet inför de nedskärningsbesked som väntar.

Kommunledningen ska inte längre lägga fram de stora nedskärningsbesluten. Istället har man demokratiserat nedskärningsprocessen genom att lägga ut besluten på de kommunala nämnderna. Ett förfarande som man hoppas kunna mildra det som förut upplevdes som lite väl ”..toppstyrt”.

Det är inte första gången politikerna i Örebro hittar på innovativa formuleringar på jobbiga beslut. När politikerna tidigare i år beslutade att skära ner 102 miljoner kronor på skolan i Örebro fick man veta att det bara är ”grädden på moset” som försvinner och att man var tvungen att ”gasa och bromsa” samtidigt för att få budgeten att gå ihop.

Ett annat sätt som politikerna försöker att blidka opinionen med är smicker. Andreas Svahn (S), Örebroregionens ordförande, kan inte nog understryka hur viktigt det är med engagemang hos medborgarna i Karlskoga. Det är för honom fantastiskt att se det stora engagemang som nedläggningsbeslutet av BB i Karlskoga har skapat. Så låter det iallafall nu. I början av protesterna skrev han på sin Facebook om ”populistiska politiker, faktaresistent allmänhet och en journalistkår som saknar resurser eller saknar förmåga/intresse för komplexa problem”.

På samma sätt uttrycker sig vår socialminister Lena Hallengren när hon får ta emot 14.000 underskrifter från förbannade undersköterskor. Hon har ”stor förståelse för att de är upprörda” utan att ha några andra förslag än att fortsätta som vanligt.

Andra saker är ännu svårare att förstå. Vem ska tro på vår statsminister när han säger att landsbygden är viktig för regeringen och att man skjuter till resurser, samtidigt som man tillsammans med Liberalerna och Centern lägger ner arbetsförmedlingskontor till höger och vänster. 

Vår tidigare statsminister förstod inte heller och uttryckte oro i tv-programmet Agenda för vad som händer vid den lågkonjunktur alla är överens om kommer och kostnaderna för de arbetslösa vältras över på kommunerna.

En sak förstår man sig på iallafall. Det är inte politikerföraktet som är problemet, det är politikernas förakt för folket vi måste ta itu med!