Medan hela det svenska etablissemanget, inklusive de opportunistiska krigsaktivistiska partierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet, benämner de så kallade rebellerna ”kämpande demokrater” kan inte ens USA-imperiets egen organisation Human Right Watch förneka vad de Natostödda rebellerna sysslar med när de intar områden som är lojala mot centralregeringen i Tripoli.

”Rebellsoldater har förstört egendom, bränt ett antal hem, plundrat från sjukhus, hem och affärer samt misshandlat ett antal individer som antas ha stött regeringsstyrkorna”, skriver organisationen.

I en annan artikel om den erövrade byn Qawalish medger självaste New York Times att anti-Gadaffi milisen verkar ha utfört en brutal kollektiv bestraffning mot stambefolkning som anklagas för att vara sympatisörer till regeringen. Hela samhällen har tvingats lämna sina hem innan man sätter i gång med omfattande plundring och mordbränder.

Det var just det som Nato – och hela etablissemanget – sade att Gadaffis styrkor skulle utföra när de var nära att inta Benghazi i våras. Men nu är det Natos och därmed också Miljöpartiets och Vänsterpartiets gunstlingar som utför brotten, varvid man tiger och låtsas som det regnar.

Genom sin uppslutning i kriget är även MP och V medskyldiga till de brott som begås av de Natostyrda rebellerna. Natos krig mot Libyen är i grunden den rika världens krig mot ett afrikanskt land vars resurser man vill åt och ta kontroll över.

Kommunistiska Partiets medlemmar skall vara stolta över att ha stått emot det svenska etablissemangets krigshets. Samtidigt som vi säger att Libyen har rätt att försvara sig mot Natos aggression anser vi att den interna konflikten i Libyen måste lösas på politisk väg där Afrikanska Unionens fredsinitiativ måste utgöra utgångspunkt i sammanhanget.