50 hamnarbetare har nu meddelats om avsked, varav 46 är medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundet. Förhandlingarna har resulterat i femton undantag från turordningsreglerna, varav tretton rör medlemmar i det förhandlande minoritetsförbundet Transport.
Alltså. Majoritetsförbundet Hamn, som organiserar 80 procent av arbetarna i Göteborg hamn, är kraftig överrepresenterat bland de uppsagda och nästan lika frånvarande bland de som undantagits från turordningen som från förhandlingarna.
Det luktar illa, fruktansvärt illa.
Men det största svineriet utgörs ändå av att Transport anser sig ha rätt att företräda samtliga hamnarbetare, trots att en bred majoritet av dem uttryckligen förklarat att de inte vill låta sig representeras av Transport. Genom att söka sig till Hamnarbetarförbundet.
”Vi företräder samtliga anställda”, hävdar förhandlingsombudsmannen Anders Gustafsson i Transportarbetaren. Med hänvisning till att det är Transport som bär avtalet med Göteborgs Hamn AB.
Detta är nog för transportombudsmannen Gustafsson. Om Transport inte haft en enda medlem i hamnen, så skulle han förhandla för hamnarbetarna i alla fall. Eftersom Transport bär avtalet. Vad hamnarbetarna vill spelar inte minsta roll i Gustafssons förvridna värld. Arbetarinflytande? Demokrati? Vad är det?
Låt gå för att svenska fackföreningar förhandlar för icke organiserade anställda. Men det är en ren överloppsgärning att förhandla för medlemmar i andra fackförbund, mot deras uttryckliga vilja.
Hade Transport haft någon facklig och demokratisk heder, så hade man vägrat delta i uppsägningsförhandlingarna om inte också Hamnarbetarförbundet inbjöds till dem. Detta handlar inte om paragrafrytteri. Utan om arbetares oavvisliga rätt att själva välja vem som skall representera dem, utan iblandning från vare sig arbetsköparen eller andra fack.
Hamns avdelning 4 har nu lagt två nya strejkvarsel för kravet på att få förhandla för sina egna medlemmar, enligt beslut på medlemsmöte. Det är en absolut nödvändig åtgärd, som vi stödjer till 100 procent.
Hamn slåss för den organisationsrätt som Transport föraktfullt trampar i smutsen.
Ledaren
Proletären nr 19, 2009
