Trots att utbildningsförvaltningen i Göteborg rekommenderar att åtta av tolv ansökningar om att starta friskolor ska avslås, så säger politikerna i utbildningsnämnden bara nej till fem skolor. Om detta också blir Skolverkets linje kan flera kommunala gymnasieskolor tvingas stänga.
Inför hösten 2008 har rekordmånga ansökningar om att starta friskolor nått Skolverket. Kommunerna där friskolorna ska vara verksamma har rätt att uttala sig om vilka konsekvenser en etablering av nya skolor får, men det är Skolverket som har sista ordet. Verket måste ändå ta hänsyn till det kommunerna har att säga, och därför kan utlåtandet från utbildningsnämnden i Göteborg få allvarliga följder.
Om alla tolv ansökningar om att starta friskola skulle få bifall av Skolverket innebär det en ökning med 830 platser i gymnasieskolan per år, och med omkring 2500 platser vid fullt utbyggd verksamhet. Det innebär att konkurrensen om Göteborgs gymnasieelever skulle hårdna betydligt, och ett flertal skolor skulle antagligen tvingas stänga.
Kan tvingas stänga
Men även om inte alla tolv skolor får positivt besked så kvarstår hotet mot de kommunala skolorna. Politikerna i utbildningsnämnden valde, trots förvaltningens rekommendationer, att säga ja till sju skolor. Skillnaden mellan fyra och sju nya friskolor kan tyckas liten, men om man ser till antalet platser är den avgörande.
Om de skolor som politikerna sagt ja till också startar under 2008 innebär det en ökning med drygt 1.100 platser på gymnasiet, när skolorna har uppnått full kapacitet. Detta kan jämföras med förvaltningens rekommendation, som bara skulle leda till knappt 300 fler platser.
Medvetet beslut
Utbildningsnämndens linje kan alltså resultera i över 800 fler platser i gymnasieskolan, jämfört med om endast de fyra skolor som förvaltningen sade ja till skulle få starta. Därmed kan politikernas ställningstagande för friskolorna innebära att en eller flera kommunala skolor tvingas stänga.
Politikerna i nämnden var medvetna om detta. I utbildningsförvaltningens konsekvensutredning som låg till grund för beslutet skriver de att antalet elever i Göteborg beräknas minska med tvåtusen de kommande åren. Redan i dag har den stora ökningen av antalet friskolor i Göteborg orsakat en överkapacitet på det naturvetenskapliga programmet. Framöver väntas läget förvärras drastiskt. Skolchefen Lars-Olov Lernberg talar om en ”extrem överetablering” av gymnasieskolor i framtiden.
I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen: ”En sak kan man vara säker på och det är att någon/några kommunala eller fristående skola/or kommer att behöva läggas ned om flera fristående skolor beviljas statlig tillsyn och rätt till bidrag.”
Det är moderaterna och folkpartiet i utbildningsnämnden som har drivit på för att sju ansökningar om att starta friskolor ska få ett positivt beslut. Eftersom miljöpartiet också röstade med dem så vann privatiseringsförespråkarna över förvaltningens rekommendationer.
Socialdemokraterna reserverade sig i de fall där förvaltningen rekommenderade att ansökan skulle avstyrkas.
Om moderaterna hade fått bestämma hade resultatet blivit ännu värre. De yrkade bifall till ytterligare skolor. När ett par av dessa trots allt fick sin ansökan avstyrkt reserverade sig moderaterna med motiveringen att ”vi instämmer i förvaltningens underlag men anser att vi skall tillstyrka ansökan med hänvisning till det fria skolvalet”. Privatisering till varje pris, med andra ord.
Förödande utlåtande
Men trots att moderaterna inte fick igenom sin valfrihetsfundamentalism fullt ut kan utbildningsnämndens utlåtande bli förödande för Göteborgs kommunala skolor, och i förlängningen för gymnasieungdomarna.
Utbildningsförvaltningen poängterar att det vore väldigt olyckligt om den kommunala skolan blev så utmanövrerad att den endast blir till för de elever som inte får plats någon annanstans.
En sådan utveckling är inte otänkbar, om man ser till den fullkomliga explosion som skett av antalet friskolor i storstäderna de senaste åren.
Läsåret 2000/2001 gick 13 procent av gymnasieeleverna i Göteborg i en fristående skola. I dag går så många som 36,5 procent av gymnasieungdomarna i Göteborg på en friskola. Och om de sju skolor som utbildningsnämnden har sagt ja till i sitt utlåtande också startar under 2008 innebär det en ytterligare 26-procentig ökning av antalet platser i fristående gymnasieskolor i Göteborg.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 37, 2007
