Den senaste veckan har det varit så många möten och kommit så många utspel runt en möjlig uppgörelse för att få slut på kriget i Ukraina att det inte varit helt lätt att hänga med i alla turer. USA:s förhandlare Steve Witkoff var i Moskva i fredags och träffade Rysslands president Vladimir Putin, och kanske mest uppmärksammat pratade Donald Trump själv med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i samband med påve Franciskus begravning dagen därpå.
Nästan varje dag har USA:s president sin vana trogen samtidigt kommit med delvis motsägelsefulla budskap på sin sociala medieplattform Truth Social. Han har kritiserat Zelenskyj för den ukrainske presidentens utspel om att Ukraina aldrig kommer att ge upp Krim till Ryssland (ett uttalande Zelenskyj därefter mjukade upp genom att erkänna att Ukraina för närvarande inte har militär styrka för att kunna ”avockupera” Krim), och för att han fortfarande inte undertecknat det avtal som ska ge USA rätt till Ukrainas nuvarande och framtida mineralfyndigheter.
Trump har också kritiserat Putin för att Ryssland fortsatt attackera Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, samtidigt som han pratat om hur ”de närmaste dagarna” är avgörande för att få till ett fredsavtal. Trump har också hotat med att ge upp försöken att få fred i Ukraina om de båda stridande parterna inte bjuder till.
Så hur nära är egentligen en uppgörelse? Inte särskilt, att döma av de läckta fredsförslag från dels USA och dels från Ukraina tillsammans med sina europeiska uppbackare som Reuters publicerade förra veckan.
Enligt det förslag som Witkoff presenterade för USA:s (inte längre lika nära) allierade i Europa, i Paris på skärtorsdagen, ska Ukraina och Ryssland omedelbart inleda en permanent vapenvila, där Ukraina ska få säkerhetsgarantier av europeiska och ”villiga icke-europeiska” länder. Ukraina kan enligt förslaget fortsätta söka medlemskap i EU men inte i Nato.
Dessutom kommer USA att erkänna att Ryssland de facto kontrollerar hela Luhansk och delar av Zaporizjzja, Donetsk och Cherson – som är de fyra regioner i sydöstra Ukraina som Ryssland gör anspråk på och delvis ockuperar, har genomfört folkomröstningar i som säger att de vill tillhöra Ryssland och som Putin upprepade gånger har sagt att Moskva inte kommer att släppa. USA kommer enligt förslaget också att formellt erkänna att Krim är en del av Ryssland, och de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland ska hävas.
I gengäld ska Ukraina genom amerikansk kontroll och administration återfå kontrollen över kärnkraftverket i Zaporizjzja – som Ryssland för närvarande kontrollerar – liksom av delar av Chersonregionen. Och inte minst ska det för USA extremt fördelaktiga avtalet om att få tillgång till Ukrainas mineraler skrivas under.
Så gott som allt ovanstående, förutom mineralavtalet, vägrar såväl Ukraina som dess europeiska uppbackare att gå med på, vilket gör att den deal som Trump sagt vara nära förestående ser avlägsen ut. Zelenskyj är också desperat efter att få amerikanska säkerhetsgarantier inför en vapenvila och ett fredsavtal, vilket Trump inte velat ge.
Samtidigt märks en tydlig förskjutning i åtminstone amerikansk massmedia (ännu inte i europeisk), där det inte längre är tabu att höra vad den ryska sidan har att säga. Så intervjuades Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i CBS i söndags.
Där bemötte Lavrov beskyllningar om att Ryssland attackerar civila mål (”till skillnad från Ukraina attackerar vi bara militära mål, eller civila platser som används av militären”) och berömde Trump för att åtminstone vilja diskutera de verkliga faktorerna bakom kriget, som Natos expansion österut och de nationella ryskspråkiga minoriteternas rättigheter i östra Ukraina.
Intervjun gjordes dagen efter att Putin deklarerat att Ukrainas militära intrång i den ryska Kurskregionen, som inleddes i augusti förra året, helt slagits tillbaka, bland annat med hjälp av nordkoreanska soldater. Det var första gången som Moskva officiellt bekräftade närvaron av koreanska trupper i Ryssland, i enlighet med det försvarsavtal som de båda länderna inledde förra året.
Den gjordes också mindre än två veckor inför firandet i Moskva av segerdagen över Hitlertyskland och nazismen i andra världskriget den 9 maj. Ett firande som EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnat EU:s ledare från att närvara vid, men som åtminstone Slovakiens premiärminister Robert Fico annonserat att han kommer att åka till.
I Tyskland – som befriades av det nazistiska oket av den sovjetiska röda armén – har utrikesdepartementet varnat den ryska ambassadören för att han kan deporteras från landet om han närvarar vid ceremonierna för att högtidlighålla krigsslutet.
