20 år sedan mordet på Fadime: ”Tyvärr är problemet lika stort idag”
Det har nu gått 20 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far. Motivet var hedersrelaterat. Dådet fick stor uppmärksamhet och Fadime blev en symbol för kampen mot hederskulturen. ”Tyvärr är problemet med hederskultur lika stort idag som för tjugo år sedan. Skillnaden är att det finns fler röster mot det här våldet och mer stöd att få”, säger Soleyman Ghasemiani, som i år tilldelas Pela- och Fadimeutmärkelsen.
Idag den 21 januari är det 20 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds i Uppsala av sin egen far. Fadime blev mördad för att ha brutit mot familjens hederskoder. Hon hade dessutom uttalat sig offentligt om hederskulturen. Inför riksdagen och i flera tv-framträdanden berättade hon om sin och många andra invandrartjejers situation.
Hon blev en symbol för kampen mot hedersförtrycket. För detta fick hon betala med sitt liv.
– Tyvärr är problemet lika stort idag som för 20 år sedan. Skillnaden är att det finns fler röster mot det här våldet och mer stöd att få, säger Soleyman Ghasemiani till Proletären.
Soleyman Ghasemiani var en av de första som skrev om hedersförtryck i Sverige. I över 20 års tid har han arbetat ideellt och som socialarbetare för att stötta de som fallit offer för hedersnormer. I år mottar han Pela- och Fadimeutmärkelsen, som tilldelas personer som gjort betydande insatser i arbetet mot hedersrelaterat våld.
Det har hänt en hel del de senaste åren. Soleyman Ghasemiani tycker det är bra att myndigheter uppmärksammar hedersvåldsfrågan mer och ser till dem som behöver hjälp. Sverige har också fått en del nya lagar, till exempel för att förhindra barn- och tvångsäktenskap. Socialnämnderna har numera möjlighet att ansöka om utreseförbud för barn som de misstänker ska föras utomlands för giftermål eller könsstympning.
– På de här punkterna har en del positiva steg tagits från myndigheter och stat, säger Soleyman Ghasemiani.
– Och folkopinionen är mycket mer emot hedersnormer och ställer progressiva krav på den miljön där hedersnormerna finns.
Räcker det?
– Nej. Absolut inte. För om vi bara tittar på siffror och procentenheter så kan vi inte se någon minskning av hedersvåld och antal drabbade.
Det finns tre avgörande faktorer bakom detta, menar Soleyman Ghasemiani
– En del har givetvis med flyktingströmmar att göra, det kommer nya familjer som kommer från miljöer där hederskultur är dominerade. Sedan är hedersnormer mycket svåra att förändra. Och den tredje faktorn är hur den politiska makten ser på problemet och där finns mycket mer att göra.
– Vi har till exempel kvar religiösa skolor, som är ett väldigt stort problem, och vi har fortfarande en stat som stödjer religiösa samfund och traditionella organisationer och föreningar där hedersnormer gror.
Soleyman Ghasemiani tilldelas Pela- och Fadimeutmärkelsen på årets Fadimegala, som anordnas av föreningen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime).
– Det känns hedrande att få priset från GAPF, som varit en oförtröttlig organisation under alla dessa år och stått på kvinnors och alla de utsattas sida utan att backa och vara rädda för smutskastning och påtryckningar från de traditionella miljöerna.
Söndagen den 23 januari klockan 18 direktsänder GAPF galan via Facebook och YouTube.
I samband med 20-årsminnet av mordet sänder SVT dokumentären Arvet efter Fadime. Filmen finns på SVT Play.