Det delade Sverige: "Alla religiösa skolor är segregerande"
I Borås försökte Socialdemokraterna stoppa en ny muslimsk friskola för att inte förvärra segregationen i staden. I Malmö har partiet valt en annan väg. Där talade kommunalrådet på invigningen av en ny moské, delvis finansierad av Qatar.
Trots att Sverige satsar stora resurser på integration befinner sig en stor grupp av de som kommit till Sverige i ett socialt utanförskap. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen avsatt 25 miljarder för utgiftsposten ”nyanlända invandrares etablering”, i stort sett samma summa som förra året.
På senare tid har antalet invandrartäta utanförskapsområden ökat i Sverige, för att enligt SCB nu utgöra omkring 130 områden med sammanlagt en dryg halv miljon boende. Majoriteten av de som nyligen invandrat till Sverige kommer enligt Migrationsverket från länder där islam är dominerande religion: Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien.
Nyligen kom en unik rapport från Barnombudsmannen, som intervjuat barn och ungdomar i utanförskapsområden. De vittnar om islamistisk propaganda på ungdomsgårdarna och imamer som inte vill ta avstånd från våldbejakande extremism. Men också om en velande socialtjänst och en skola som hukar inför problemen.
I Malmö byggdes en jättemoské redan 1983, Islamic Center. Sedan hösten år 2000 har Islamic Center bedrivit en friskola för låg- och mellanstadiet.
I samma stad invigdes förra året Skandinaviens största moské, Umm al-Muminin Khadijah. Qatar, ett land som styrs av sharialagar och anklagas för att stödja terrorism, har bidragit med drygt 30 miljoner för att finansiera bygget. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, säger till Sydsvenskan om Qatars motiv:
”Man kan lugnt utgå från att de satsar pengar i Malmö för att vinna själar för sin variant av den wahhabitiska salafistiska tolkningstraditionen. Det som utmärker salafismen är dess intolerans och sekterism.”
”Enligt deras synsätt ska man skydda muslimer från ’västerlandets dåliga inflytande’. Det gör man genom att bygga en muslimsk gemenskap i Sverige”, säger socialantropologen Aje Carlbom, lärare i religionsfrågor vid Malmö Högskola, till samma tidning.
Föreningen som driver den nya moskén heter WAKF, vilket står för ”Det skandinaviska trossamfundet i Sverige”. På sin hemsida skriver WAKF: ”I vår vision strävar vi efter att skapa ett framtidscenter för den muslimska familjen och allt vad den behöver. Vi bygger samfundet för att stärka individer och för att förstärka identiteten hos barn och ungdomar.”
På hemsidan berättas att en del av deras aktiviteter har ”stort fokus på nyanlända flyktingar” och att de hyr bussar för att hämta folk direkt från flyktingmottagningarna.
Kommunalrådet Frida Trollmyr (S) i Malmö, invigningstalade i den nya moskén som representant för Malmö Stad.
– Kommunen fick en inbjudan att komma till invigningen, berättar hon för Proletären. Jag hade faktiskt blivit mer oroad om de slutit sig och inte bjudit in utomstående. Jag tycker det har blivit en tråkig efterdebatt men jag ångrar inte att jag gick dit.
– Men donationer är inte en kommunalpolitisk fråga och det är inte förbjudet. Jag tror inte det är ovanligt med utländska donationer i samband med moskébyggen.
Tror du att moskén kommer att vara positiv för integrationen i Malmö?
– Jag reagerade inte på något negativt under mitt besök och är inte beredd att döma någon på förhand. Det återstår att se hur moskén kommer påverka integrationen i Malmö. Själv är jag neutral vad gäller religioner och menar att alla religioner vill nå nya människor, inte enbart islam.
I Borås fick Islamiska Skolan i slutet av 2017 godkänt av Skolinspektionen för att starta en grundskola i kommunen. Där anser kommunalrådet Malin Carlsson (S) att Skolinspektionen gör en felaktig bedömning när de inte anser att religiösa friskolor är segregerande.
– Vi anser att alla religiösa skolor är segregerande. Det finns redan en kristen friskola i Borås och vi socialdemokrater röstade emot den när det begav sig, men då satt vi inte i majoritet. Skolan skall vara en plats där alla barn möts.
Vilka problem finns med integrationen i Borås?
– Vi har en stor segregation i Borås både ekonomiskt och socialt, den upplever vi har fördjupats med de stora flyktingströmmarna de senaste åren.
– Många av de ekonomiska frågorna måste lösas nationellt. Lokalt arbetar vi riktat med barn och ungdomar i våra socialt utsatta områden för att tidigt sätta in de insatser som behövs, inte minst i skolan.
Islamiska Skolan driver redan Römosseskolani Göteborg. På deras hemsida beskrivs verksamheten så här: ”Römosseskolan är en muslimsk friskola. Det innebär att vi utöver Skolverkets riktlinjer, har islams läror som grundläggande princip”. Denna skola har kritiserats vid flera tillfällen av Skolinspektionen för fysiskt hårdhänta lärare och att de behandlar pojkar och flickor olika.
Islamiska Skolans rektor, AbdirizakWaberi, sade i SVT-programmet ”Slaget om muslimerna” 2009, att han ”definitivt” vill leva i en muslimsk stat, där Koranen och profetens traditioner styr, att ”i islam är det självklart att män och kvinnor inte dansar med varann”, och att ”vi tar inte kvinnor i hand”.
Förra året fick den muslimska friskolan Alsalam i Örebro massiv kritik för att de hade könsuppdelade lektioner i ett flertal ämnen. Det framkom ungefär samtidigt att Al-Azharskolan i Vällingby, Stockholm, inte bara könsuppdelade lektionerna utan även i skolbussen. Al-Azharskolan finns även i Örebro. 2016 avslöjade Svenska Dagbladet att hälften av landets muslimska skolor har könsuppdelade lektioner.
Nils Littorin, ordförande för Kommunistiska Partiet i Malmö, tycker det är mycket bekymmersamt att en reaktionär diktatur med medeltida syn på kvinnor och mänskliga rättigheter får inflytande över Malmös muslimer.
– Att sossarna välkomnar detta är ett tragiskt exempel på röstfiske i grumliga vatten. Hur rimmar fundamentalistisk islam med S-kvinnors åsikter? Det skulle jag vilja veta.
– Detta är inte vad Malmö behöver när vår stad redan har enorma problem med etnisk segregation. Om de som kommer hit ska bli en del av svenska samhället kan de inte isolera sig i små reaktionära församlingar.
Nils Littorin påpekar, att religionsfriheten är jätteviktig och att moskéförbud inte är något som Kommunisterna förespråkar.
– Men vi fördömer politiker som legitimerar en mycket konservativ tolkning av islam, vars syfte är segregation på religiös bas.
Hur ser Kommunistiska Partiet på religiösa friskolor och integration?
– Alla friskolor bör förbjudas, varför inte börja med de religiösa? Det spelar egentligen ingen roll om det är en kristen eller muslimsk skola, snarare är det graden av religiös fanatism som är avgörande. Tyvärr ser vi gång på gång hur ledande muslimer och imamer försvarar extrema åsikter om kvinnor. Att de skulle få inflytande i en skola ser jag som helt oacceptabelt.
– Vi måste stoppa den nuvarande segregationspolitiken. Det politiska etablissemanget med sossarna i spetsen välkomnar segregation, ja de vill ha fattiga områden med invandrare och områden med nästan bara svenskar. Det är en medveten politik för att söndra och härska. Varför ser annars Malmö ut som det gör?