Añez klamrar sig fast vid makten i Bolivia
Presidentvalet som var planerat att äga rum den 6 september skjuts upp till den 18 oktober, meddelade bolivianska valmyndigheten på en presskonferens den 23 juli. Det är tredje gången man skjuter på valet sedan övergångsregeringen tog makten efter statskuppen i november 2019.
Beslutet togs ensidigt av valmyndigheten, som i praktiken styrs av kuppregimen, och har inte godkänts av det bolivianska parlamentet där MAS fortfarande har majoritet. Detta bryter mot den bolivianska konstitutionen, då parlamentet i april klubbade igenom en lag som innebär att val ska hållas senast den 6 september 2020.
De facto-regeringen menar att toppen av smittade i covid-19 i Bolivia kommer att inträffa i september, vilket gör det opassande att hålla val. Då det råder ett stort folkligt missnöje mot övergångsregeringen, menar oppositionen att viruset är ett svepskäl för att få skjuta på valet och hinna diskvalificera den socialistiska rörelsen MAS kandidat Luis Arce. MAS är det klart största partiet i landet och skulle enligt många bedömare kunna vinna presidentvalet redan i första valomgången.
Övergångsregeringen som egentligen bara ska administrera landet och planera nyval så snabbt som möjligt har tagit sig stora friheter. Statliga företag har sålts ut och statliga projekt står stilla vilket minskat regeringens intäkter. För att täcka förlusterna har regeringen tagit lån på 327 miljoner dollar från internationella valutafonden. Även detta bryter mot konstitutionen då man inte fått parlamentets godkännande.
Blockader och protester planeras i hela landet för att tvinga valmyndigheten att genomföra valet den 6 september. Samtliga sociala rörelser, COB (bolivianska fackliga centralorganisationen), bondefackförbunden, urinvånarorganisationer och andra anslutna till MAS-rörelsen, planerar ett nationellt massmöte i El Alto, La Paz, tisdagen den 28 juli mot valmyndighetens beslut. Inrikesministern Arturo Murillo säger i en intervju att regimen har tårgas för att hålla borta demonstranter i sex månader.
Förutom tårgas, polis och militär förfogar de facto-regimen fortfarande över de fascistiska gatutrupper man använde sig av vid statskuppen. Dessa grupper har fortfarande straffimunitet och har haft tillåtelse att röra sig fritt i städerna trots att det rått utegångsförbud för allmänheten.
Förutom den direkt fysiska repressionen genomför regimen riktade politiska gripanden mot fackföreningsledare och socialister.
Senast förra veckan greps tre representanter från bondefackförbundet för kvinnor. Och i lördags åtalade inrikesminister Murillo fackföreningsledaren Leonardo Loza för ”väpnat uppror”. Då han i media berättat att hans fackförbund i tropiska regionen Chapare ställer sig bakom protesterna den 28 juli. Leonardo Loza som representerar 200.000 fackanslutna bönder försvarade sig från anklagelserna och menar att han försvarar demokratin.
Hälsoministeriet har gått ut med att vissa delar av landet kommer nå sin topp av smittade i covid-19 i oktober, vilket kan visa sig bli en förevändning för att skjuta på valet ytterligare.