Bergsjön SK utbildar förebilder
– Vi vill förhindra att de hänger i trappuppgångar eller på torget, säger Harun Abdulahi, ungdomsledare i Bergsjön SK, som tror att idrotten kan ge både en meningsfull fritid och förebilder för ungdomar. Proletären besöker föreningens öppna träning i Sandeklevshallen, Bergsjön.
Överallt är det aktivitet. I stora hallen pågår en fotbollsmatch. I en mindre lokal övar några tjejer dans. Harun Abdulahi visar oss runt, presenterar oss för killar och tjejer som är här med kompisar för att se på eller delta i aktiviteterna. Det är fredagskväll och Bergsjön SK ansvarar för öppen träning i Sandeklevshallen vilket betyder att vem som helst kan komma hit.
Vem som helst, men inte hur som helst. De ansvariga ledarna ser till att de som ska spela anmäls till ett lag, att ingen har ytterskor på sig i fel lokal och helt enkelt sköter sig i allmänhet.
– Den viktigaste regeln för en ledare är: håll ditt ord. Man måste vara strikt när det gäller regler. Ge dem inte en andra chans.
Harun Abdulahi är 24 år och en av de frivilliga ungdomsledarna i Bergsjön SK. Han förklarar för oss sin syn på ledarskap. Håll vad du lovar, ge inte efter för tjat. Bryter någon mot reglerna ska det märkas.
– När vi började här så sa vi att blir det bråk, så stänger vi, förklarar han.
Första veckan blev det bråk. Andra veckan blev det bråk. Och tredje, och fjärde. De stängde varje gång.
– Men sedan slutade det! Och den regeln gäller än.
Vi har en halvtimme på oss, meddelar Harun Abdulahi. Sedan börjar nästa aktivitet som han måste hjälpa till med. Vi slår oss ned i ett av idrottshallens kontor.
– Jag började tidigt att hjälpa till med träningar och aktiviteter för de yngre och fick sedan mer ansvar. Det är roligt och det händer nya grejer hela tiden!
Harun Abdulahi berättar att han har spelat fotboll i Bergsjön SK sedan han var 15 år.
– När jag växte upp fanns inga förebilder. Jag var också sprallig men Bergsjön SK och Yoonis Hassan lärde mig och visade mig tillit. Nu vill jag ge dem tid att ta det lugnt.
För tre år sedan träffade Proletären Mohamud Abdalla och Yoonis Hassan, ledare i föreningen som då hette Somalia SK. Redan då tog föreningen ett stort ansvar för integration och trygghet. En idrottsförening i en förort som Bergsjön får ta betydligt mer ansvar än att bara fostra duktiga idrottare.
– Här i Bergsjön är det väldigt lätt att hamna i riskzonen för kriminalitet. De flesta killar i åldern 13-18 befinner sig i den riskzonen. De testar droger och tar efter äldre kriminella. Det jag försöker göra är att visa att det finns en annan väg. Du kan plugga, ha roligt. Jag vill ge dem samma förutsättningar som ungdomar från Majorna eller Askim har, förklarar Harun Abdulahi.
Bergsjön och Askim är två olika världar på flera plan. Askim är en stadsdel med många villor och där den stora majoriteten är födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. Många har akademisk utbildning och välbetalda jobb.
I Bergsjön är majoriteten födda i utlandet. Här är den öppna arbetslösheten närmare 20 procent och medelinkomsten hälften av den totala medelinkomsten i Göteborg.
Kan ungdomar här någonsin ha samma förutsättningar som de som växt upp i Askim?
– Det går. Om man kämpar
Harun Abdulahi är 24 år och inte mycket äldre än många av de ungdomar som deltar på den öppna träningen.
Har du själv kompisar som hamnat i problem?
– Jag har kompisar som inte finns här idag, säger Harun Abdulahi allvarligt.
Han beskriver förutsättningarna. Föräldrar som är arbetslösa och går på socialbidrag. Många talar dålig svenska. Men segregationen syns inte bara i ekonomiska förutsättningar och språk. Den syns också i kultur och beteende, menar Harun Abdulahi.
– Det behövs en introduktion både för föräldrarna och barnen. De måste lära sig regler och lagar i Sverige. Men också vett och etikett. Alla oskrivna lagar som finns.
Varför är det så viktigt?
– Om man beter sig dåligt här så kan man snabbt hamna i kriminalitet. Det är skillnaden mellan Bergsjön och Askim. Om man gör ett misstag i Askim så är det inte säkert att du hamnar i problem. Gör du ett misstag här, så hamnar du direkt i problem. Här sker kriminaliteten och droghandeln öppet.
– Det vi gör är ett sätt att motverka det. Förhindra att ungdomarna hänger i trappuppgångar eller på torget. Och fotboll är ett bra sätt att fånga upp ungdomar.
Men hjälper det då?
– Det löser inte alla problem. Men om jag hjälper en av hundra så är det är värt det.
Harun Abdulahi menar att det inte räcker att kriminaliteten bekämpas utifrån och uppfrån.
“Man måste förebygga att det händer med nästa generation. Det är de som är i riskzonen och det är dem vi ska rädda.”
– Den måste bekämpas inifrån också, av de som bor här. Av föreningslivet. Och politiker kan inte bara säga att ”så här ska det vara”. Man måste prata med de boende, säger Harun Abdulahi och tar upp de övervakningskameror som satts upp på bland annat Rymdtorget i Bergsjön, som exempel. Han menar att det inte nödvändigtvis är fel med kameraövervakning, men att sättet det är infört på är fel.
– Man kan inte bara komma och sätta upp kameror. Man måste berätta varför och informera om det innan.
Det är skillnad mellan säkerhet och trygghet, påpekar Harun Abdulahi. Kameror kanske kan ge säkerhet men trygghet uppnår man på andra sätt.
– I tre år har vi nattvandrat varje fredag och lördag från klockan sju till tolv. Att ungdomar ser sina egna mammor ute och att fler människor är ute på gatorna, det är trygghet.
Harun Abdulahi ger fler exempel. Som att fler poliser snarare kan ge mer oro än trygghet. Men det beror också på hur polisen agerar. Han berättar om hur polisen förföljt ungdomar in i idrottshallen där stämnigen snabbt blivit orolig.
I Bergsjön SK har de en idé om hur de ska förebygga dessa problem. De planerar att bjuda in polisen på fotboll.
– Vi har redan spelat mot brandmännen. Jävlar vilken kondition de hade!
Harun Abdulahi återkommer till den sociala grunden för kriminaliteten och oron. Att det behövs mer personal, fler vuxna och mindre klasser i skolan. Sociala myndigheter måste också bli bättre på att ge hjälp, men också, upprepar han, lära ut regler och lagar.
– Man måste förebygga att det händer med nästa generation. Det är de som är i riskzonen och det är dem vi ska rädda. De som redan är i kriminalitet har jag inget större hopp för. Det är en polisfråga.
Vilket ansvar har människor i förorten själva?
– En tuff fråga, svarar Harun Abdulahi och funderar.
– Ungdomar är ju alltid nyfikna men de behöver sysselsättning, en hobby. Föräldrar måste också ha koll på sina barn.
Vi pratar om vad det är som gör att ungdomar i vissa stadsdelar så lätt sugs in i kriminalitet. Kan det vara så enkelt som att möjligheten att tjäna mycket pengar gör människor kriminella? Harun Abdulahi känner igen påståendet och menar att det för en del kan handla om snabba pengar.
– När jag var ung såg jag äldre med pengar och dyra kläder. Man ser upp till dem. Tyvärr handlar allt om det idag, ju dyrare kläder du har desto högre status. Har man föräldrar som går på socialbidrag och jämför med kompisar som har föräldrar som jobbar, då blir man avundsjuka på varandra.
Statusjakten finns i hela samhället, menar Harun Abdulahi. Alla vill bli rika och skaffar sig förebilder bland artister och kändisar.
– Unga ser alltid upp till någon. Idag handlar allt på tv om kändisliv och dagens hiphop handlar bara om droger, kvinnor och bilar.
Kanske finns det en annan sorts status, funderar Harun Abdulahi. En status han själv fick lära sig under sin uppväxt med sin ensamstående, heltidsarbetande, mamma.
Somalia SK vill stoppa IS-värvningarna
– Jag skämdes över att behöva låna pengar. Så jag jobbade istället. Jag ville underlätta för henne där hemma.
Själv jobbar Harun Abdulahi på Volvo. Fast anställd, till skillnad från många andra i hans ålder.
– Det är viktigt. Att ha deltid eller prov här och där gör att man hela tiden är osäker. Med fast anställning blir man trygg, säger han samtidigt som han påpekar att många ungdomar i Bergsjön faktiskt fått möjligheten till jobb genom Volvos bemanning.
Arbete är viktigt för att ge ungdomar en chans att välja en annan väg än kriminalitet, menar Harun Abdulahi. Men gab påminner också om hur viktigt det är med ledare, förebilder och en annan syn på status – och här kan Bergsjön SK göra skillnad.
– När du är inne på planen, då spelar det ingen roll om du har dyra kläder. Du har dina idrottskläder precis som alla andra. På planen finns varken status eller diskriminering. Det är du, dina lagkamrater och motståndarna. Du är fokuserad på att försvara, och göra mål. Det är därför jag älskar den här föreningen!
